God morgon, det är jag igen från vardagsrummet en tidig julimorgon. Idag ska vi bada med Viktor och Siri på en ganska hemlig stenstrand som de visade oss förra året. En del av Gotlands charm ligger i alla hemligheter folk bär på. Hemliga loppisar, platser och smultronställen. Öde stränder som det badats på sen barndomen och som göms bakom en bilbom man måste klättra över. Igår kväll när jag egentligen borde somna kikade jag runt på SVT play efter något att lägga ögonen på några minuter men fastnade helt. En dokumentär som innehåller alla komponenter jag älskar. Den försvunna Leonardo-målningen. Dokumentären handlar om målningen Salvator Mundi som två konsthandlare hittade som en potentiell sleeper på auktion. Sleepers är kanske det mest spännande som finns. Det är ett verk gjord av en riktigt stor mästare som auktionshusen inte upptäcker och som alltså har en mycket högre värde. Historiskt och ekonomiskt. Sleeperjägare letar runt och finner dessa skatter. Skattjakt är en av de få egenskaperna man älskar som barn som följer en hela vägen till döden. Det är fint tycker jag. Nyfikenheten, hoppet och förmågan att inte ge upp är de mest mänskliga egenskaperna vi har. Dessutom finns det inget som kittlar så mycket som en övermålad tavla som sakta tvättas ren från århundraden av övermålning och som sen visas i sitt äkta skick. Trasig, vacker, magisk. Så känns sommaren, visst? Vecka efter vecka tvättas ett lager av skydd, manér och tillfälliga räddningar bort från en. Revor visar sig, men de är vackrare än ett dåligt målat rött skägg på en potentiell mästare. Det blev fredag i Gotlandshuset. Alla smög upp en i taget och jag satte på musik. Jag vill att Lynn ska minnas barndomen som full av musik. Själv kommer jag ihåg cd-spelaren som mamma och pappa tog fram när det var middag. Four non blondes och The Beatles äpple-skiva spelades om och om igen. Jag gick ut i hallen och beundrade väggarna som vi målat dagen innan. På Instagram får jag en del frågor om hur jag gör. Jag målar alltså direkt på tapeten. Först längs med kanterna med en pensel och sen med roller. När en vägg är färdigmålad går jag vidare och sen tillbaka till den första. Det går fort och känns så härligt. Som att hela huset skiner upp i år. Här på marmorbordet i hallen står tvättstället nu och på väggen över hängde jag spannmålet. Det känns som en värdig första entré. Blombuketten tog jag under armen och så hoppade vi in i bilen och åkte norrut. Först mot Bunge och Fint o fult. Hej i speglarna. Skatter och finheter. Bestickhållaren till vänster har jag skänkt. Monica är så bra på att bygga upp en miljö man vill flytta in i. Jag köpte en kökshandduk i ockragult och Pontus glasburkar till årets enorma skörd av krusbär som ska bli marmelad och sen blev vi upphämtade med lådcykeln av Lina och barnen vid Bungenäs parkering. Det bästa med Bungenäs är att det är strikt bilförbud. Lina och Filip hade planer för hela kvällen. Första stoppet på var ett nytt hus i kvarteret. Här i Bungenäs blir nästan alla tighta och det var öppen inflyttningsdrink där alla i området var bjudna. Jag fick ett glas champagne i handen och satte mig i solen. En perfekt start på fredagskvällen om du frågar mig. Min utsikt <3. Det var uppstyrt med bartender och dj. Innan våra kids kaosade loss totalt och ramlade i poolen beslöt vi oss att gå hem till Filip och Lina och ge barnen middag. Jag fick ett glas skeppsbubbel! En champagne som återfanns på botten av havet i ett 1700-talsskeppet Jönköping och som återskapats nu. Mkt gott. Vi åt plock. och jag visade mina fiskbensflätaskills på India. Sen var det dags att gå mot middagen! Först till kalkladan som har ett biorum där det styrdes upp filmvisning för alla barn i kvarteret så vi vuxna skulle få en lugn middagsstund. Popcornmaskin och en ny film om en monsterhamster. Sen gick vi till Matsalen. I bröllopsdagspresent fick Pontus och jag en middag av Lina och Filip här och nu var det alltså dags. På väggarna satt foton uppe som visade hur det såg ut innan det blev restaurang. Bungenäs var ju ett militärt område tidigare och här satt Palmes säpo-team när han var på Fårö, för att vara nära. Det finns fortfarande skotthål i väggarna från övningar och bus som ni ser. Hela området är så himla speciellt. Nu fylls det skavda funkisinredda huset med Tôtemekläder och Daft Punk på fredagskvällen. Vi tog in allt på menyn. Först en gazpacho med jordgubbstomater. Zucchini, lammkorv och morötter. Så väldigt gotländskt. Ute och smyger mellan rätterna. Efterrätterna var så himla goda och inspirerande! En minipannkakstårta med citroncurd och en jordgubbskräm med brynt smör, mandelmjölk och kardemumma. Medan vi satt och åt ökade sakta volymen och matsalen förvandlades sakta till en stimmig bar. Barnen kom in och fick sitta i en kuddhög med paddan sista stunden medan vi gjorde oss klara för att gå hem i detta vackra.och så slutade en fredag i Bungenäs. Det somrigaste somriga. Pirr och pepp och sakta samtal. Finns det något härligare? Puss hörs snart.
