Hej! Jag smyger upp i ett nytt nattlinne. Pyjamasen är i tvätten och nattlinnet är egentligen en löst sittande sommarklänning. Linserna glider in och jag fångar upp mobilen från nattduksbordet. En kommentar från en Tove som vill vara med i bokklubben. 350 personer har sökt efter varandra i mitt vänskapsinlägg nu. Jag tänker på Alice, Annaklara och Lova. På mitten av augusti och när vi kanske ska ha kräftskiva. Smörigt stekta kantareller på smörigt stekt toast. Surpla salt och titta på havet från Lovas lantställes terass. Det finaste lantstället jag varit på i mitt liv tror jag. Första gången jag var där var jag 18 år och Caroline levde fortfarande. Vi bastade och badade från bryggan. Inte mycket har hänt med vänskapen, förutom att Caroline inte lever längre då. Jag undrar hur hon skulle sett ut idag. Säkert tre, fyra barn. Bleknade tatueringar på armen och en stor påfågel på revbenen under brösten. Jag kommer ihåg när hon började göra den. På Kocksgatan nära mitt jobb på Beyond Retro. Det var en tjej som tatuerade henne och Caroline sa inte ett pip när hon låg där på britsen och blev målad i turkost för evigt. Fast det blev bara 21 år i hennes evighet.Det är så skönt med bomull mot min kropp. Pyjamas är snyggt men det är ärligt inte så bekvämt. Huden är solbränd och benen är torra. Kliiga myggbett i knävecken och glittriga tunna hårstrån på låren som blekts av solen. I telefonen visar det att kläder till Lynn är på väg. Jag har köpt långa byxor som går hela vägen ner. Toalettdykare hette det när jag var liten. Att börja tvåan. Då får man ha mobil och gå själv till skolan. Fast vi väntar lite till. Med allt helst. Evigheten måste få vara lång. Barndomen måste få sträcka ut sig som den längsta av somrar. Jag såg knappt röken av honom igår. Han lekte med sin bästis i åtta timmar. Sprang fritt över gräset till studsmattan, till lammen, till fotbollen, till köksträdgården. Jag betraktade på håll men ville inte in och peta. En farmors paus för lasagne är nog. Han har ätit två portioner sa hon glatt när jag stack in huvudet. Det räcker gott. Jag avlägsnar mig från situationen. Det är fredag och vi har inga planer. Bara havet, kaffet, bullen, boken. Juli gör sin grej. Det är känslan av evigheten. Så brer den ut sig. Känns över hela bröstkorgen. Som tunn vit bomull på min kropp. Glad fredag! 🌞
