God morgon! Hur mår ni? Jag sitter i vardagsrummet igen, ännu en morgon. Nikita ligger som en liten kringla i korgstolen och i fönstret surrar en ensam liten fluga. Det finns vemod i luften men också pirr och pepp inför allt som kommer. Jag har lovat mig själv så många olika saker den här sommaren och hållt dom, för en gång skull. Listan från juni har små checksymboler efter varje rad. Det känns så skönt att göra det som jag sagt åt mig själv att göra, lyssna på ursprungsrösten och inte alltid även hitta på en svarande röst, måla om och låta hjärnan flyta med kroppen, inte styra den. Att låta kroppen gå först är sån himla skönt och lättare på sommaren tycker jag. Efter månader av tankar, analyser och jobb, sen vips låta kroppen bestämma vad som står på agendan. Hur känns den när jag gör så här, vad känns skönt mot huden? Göra det.Jag fick spännande svar från er angående mitt utpekande revben igår. Några sa att det är helt normalt att ha olika revben och det är det ju, men sen sa andra att det också är vanligt att revbenen töjs ut och att det dessutom kan släppa och att det då skapas en knöl. Att tänka på revbenen gör mig lite skakis. Är det vår läskigaste kroppsdel? Precis som ryggraden, ryser när jag tänker på den. Jag ser framför mig den där bilden från flygcrashen i Alperna när de överlevande sitter i solstolar med sin kompis ryggrad helt casual bredvid sig. Kan den vara på riktigt? Andra konstiga kroppsåkommor jag har, när vi ändå för på temat, är att mina lilltår är extremt små. De finns knappt och ser definitivt inte ut som tår, mer som små köttklumpar med en mininagel. På stranden när jag ligger och solar på sidan ser jag också hur min mage och navel liksom släppt från vävnaden och faller lite åt sidan. Som ett bråck efter enorm gravidmage, navel som pekat utåt och sen operation genom naveln. Huden på magen är räfflig och glansig, när jag badat ser det lite ut som fiskfjäll i solen. Kroppen får vara med mycket mer på sommaren, visar upp sig och gör sitt jobb. Springer, rensar, dansar, hånglar och vilar nästan naken. Har det på tal om naken blivit mer populärt att bada naken bland andra? Här på Gotland har jag aldrig sett så många nakna kroppar som detta året. Härom dagen låg en man i en solstol och skrevade nöjt och på vår favoritstenstrand skred en tysk naken kvinna ner i vattnet sakta som en nymf. Jag har verkligen inget emot det, kan gilla det rent utsagt. Det känns så fint att folk njuter, vilket de verkligen verkar göra när de är nakna. Igår när jag tog en promenad lyssnade jag på gamla avsnitt av Fredagspodden som jag tycker är så mysigt och där berättade Amanda att hon ätit middag med sina vänner naken en gång. I klackar och smink. Fördrink nere vid poolen och sen alla nakna vid ett bord. Otroligt ju. Själv är jag ganska sällan naken. Borde kanske skrida ner i havet naken mer. Eller i en sjö. Nu blev det här inlägget kanske världens konstigaste och jag hade egentligen ingen mening med det alls. Men så blir det ibland, särskilt i augusti. Nu snart åker vi ner till Ljugarn och badar igen, dricker kaffe och tittar på havet som glittrar. Med kläder på då, kanske.Har ni något ovanligt på er kropp? Nån knäpp tå, revben eller navel? Berätta! Puss. 💓
