God morgon! Åh sovmorgon, dagens bästa treat. Nu börjar värmeböljan. Det ska bli 30 grader varmt och min familj kommer hit imorgon. Idag ska Pontus, Lynn och jag leka med kompisar i Katthammarsvik, äta mysig lunch och mysa bara vi. Jag försöker komma på om det är något annat jag tänker på men det är tomt. Kanske är det ett gott tecken? Igår vid middag blev jag låg, det kan liksom skölja över mig ibland, och istället för att bli riktigt ledsen och arg som jag kan bli när kroppen behöver bearbeta jobbiga saker så bara gick jag och la mig och sov en liten stund. Vaknade lyckligare och kände att jag kanske hittat det? Sättet man sörjer? Eller klivit in i ett nytt steg? Jag slås också av att det kanske verkar som att jag inte är lycklig när jag pratar om sånt här. Vår tids största tabu. Man ska ju vara tacksam och perfekt nöjd med allt. Men sen jag blev sjuk har det varit svårt att veta. Är jag lycklig fastän jag sörjer och bearbetar? Hur många år kommer det ta? Alla år? Men samtidigt känner jag ett lugn och en förvånansvärt tillfreds känsla med hur allt blev. Inte euforisk över att få leva som jag trodde jag skulle känna varje dag resten av livet om jag slapp dö. Men liksom mjukare inombords. Eller så är det sommaren. Att få barn gör så himla konstiga saker med en också tycker jag. Det är som att man ger bort en bit av sig själv vid födseln, bryr sig inte lika mycket om sig själv längre utan har fokus på den där delen av en som inte kan ta hand om sig själv och som välter ut yoghurtskålen vid frukost. Men också på ett mer existentiellt plan. Det är lite sorgligt att man inte bryr sig om sig själv lika mycket. Det pratas det aldrig om. Bara om hur härligt och fint det är att vara osjälvisk när man blir förälder. Fast. Är det inte fint att bry sig om hela sig också? Kanske är det något man får öva upp efter småbarnsåren. När barnet frigör sig så småning om så får man bygga upp sin fulla person igen. Jag tror att jag är ytterst dålig på att göra två saker samtidigt. Kan inte bry mig om honom och mig 100% samtidigt. Får ofta dåligt samvete för att jag inte räcker till. Men så tar jag en liten nap och sen går man ut på grusvägen och känner sig helare. Det finns ju bara ett litet liv, ens eget. Att kämpa efter kontroll är nog lönlöst. Lika bra att släppa och låta allt ske. Sorg, lycka, sömn, sommar. Vila. Innan krafttagen i höst. Då åker skölden på igen. Rutiner. Rak i ryggen och rakt fram. Är man helare då? Eller mer halv? Sånt jag tänker på medan Pontus gör morgonkaffe. I onsdags började jag dagen med att springa. Att få ha den här utsikten, sån lyx. Nästa gång ska jag testa att springa utan musik. Det blir så himla hårt med tuff springmusik i denna miljön. Sen städade jag hemma, vi skulle ju få besök. Lizzie och Gustav kom för att bo i fem nätter! Tredje året i rad. Vi har hittat finaste stället för blommor. Borta vid bondens göselhögar, där växer det som bara den. Lynn fick ett paket från Mini Rodini med ett set från deras nya kollektion Stay Wierd som kommer snart. Och sen när alla landat och packat upp satte vi på musik och tog fram en stoor ost och charkbricka och bubbel för att fira att de var här. Lizzie hade FaceApp på sin mobil så vi testade såklart som alla andra den veckan. Jag blev Annika Lantz??! Och Pontus min gamla teaterlärare Antonio! Tog en selfie efter för att känna min riktiga ålder. Fredagsfrukost hela gänget. Hembakta frallor och egna ägg. Lynn i nya t-shirten. På fredagen va vi på ännu en loppis! En bakluckeloppis i Hellvi som jag aldrig tidigare varit på. Över 60 säljare och massor med saker att fynda. Jag hittade mina drömmars fynd, ska visa sedan. Lever fortfarande på det. Efter loppis-doppet i Smöjens kalkbrott. Samtidigt som Lynn kissade ner i brottet framför alla kröp en fullstor kräfta över Pontus fot. Det var det somrigaste. Gosegos. Så härligt med kalkbrott när havet fortfarande är kyligt. Jag fick många frågor om min bikini, den är ett prov från H&M som min syster gett till mig. Sen åkte vi till Rute stenugnsbageri och köpte allt som såg gott ut. Så fint och mysigt här. Kvällspromenad i solnedgången. Jag har knappt släppt ner håret på en vecka. Lever utan smink och med sovknut om dagarna. Fast i lördags piffade jag mig! Då hade vi 11 personer över på middag. Självklart åkte sängen fram. Och så invigde vi ladan på riktigt! Jag har massa bilder från hela dagen som jag ska visa sen. Söndagsmys dagen efter. Älskar att ha mina vänner i min säng. Alla var bakis, så vi åkte och badade och sen till bruna dörren och åt hamburare till lunch. Men ny är det ny vecka, nya tag och blåbärsgröt till frukost! Någon ordning får det vara. Högt och lågt. Kontraster och lunk är ju sommarens bästa grej. Tur att man kan få allt. ?
