Dagen efter påskafton var förstås påskdagen och den var precis tvärt emot. Istället för tjusig dukning i ladan, loppisturer och massa fläng tog vi det bara lugnt, njöt av sista dagen allesammans i huset och åt frukost i vardagsrummet till en brasa och fågelkvitter genom det öppna fönstret. Lynn skrotade runt med sin nya loppisfyndade traktor. Och sen kunde han inte hålla sig utan ville väcka Andrea och mamma som sov i ena gästrummet där uppe, hehe. Pagodan står fint med syrenkvistar på det svarta skåpet. Det har jag placerat i ett hörn där det tidigare fanns en kakelugn gissar jag. Ett bra sätt att dölja det sorgliga och skapa samma harmoni i rummet som när det byggdes. Behöver ju inte vara ett hörnskåp men det skulle också vara fint. Men väggen är ju oftast platt så här och då funkar vanliga skåp också bra. Jag fotade Pontus och frågade vad han gjorde. Förbereder inför vår konsert med Lisa Ekdahl på Stelor i augusti, svarade han. Jaså, där fick du det pluggat också, hehe. Fri lek hela förmiddagen. Lynn ville hänga med sin Barbiebil. Så här såg jag ut. Och sen åkte vi till vattnet. Behövde se lite vågor och känna vinden i håret. Gegga och moja. Andrea plockade några strån att sätta i vas i ladan. Så vackert när allting glittrar. Längtar tills vi kan bada här. Jag springer hemifrån och rakt ner i vattnet som sällan svalkar på sommaren. Sen hem för en enkel lunch. Alla tog det som fanns och de var sugna på. Jag tog sötpotatissoppa. Några har frågat hur Mira har det här på ön. Ja, vi ser knappt röken av henne är svaret. Antingen ligger hon och sover uppe i gästrummen eller så är hon ute och upptäcker, jagar rabbisar eller sniffar runt i gamla garaget. Men ibland kommer hon in och då får man passa på att gosa. En buff till Sigge. Och på eftermiddagen börjades det laga mat tidigt tidigt. Vi skulle ha italiensk afton som är lite tradition här runt påsk. Sigge gjorde melanzane. Så otroligt gott. Skrivit om det här. Grillad aubergine, saltad och sen avtorkad. Tomatsås som puttrat läääänge, mozzarella och parmesan. Under tiden det lagades vilade alla. Som att påsken och lekandet och den friska luften tagit musten ur alla. Så här kan man också sova. Jag sprang den vanliga rundan. Älskar utsikten över grannbondens gård. Så var det dags! Italiensk afton i Gotlandshuset. Man brukar ju kalla Gotland för Sveriges Toscana! Efter middagen fick alla göra sitt. Det blir bäst så. Sen var familjepåsken på Gotland över. Vi stannade några dagar till. Jag fotade ingenting mer med storkameran utan lät mig själv bara vara. Men lite sista bilder från mobilen kommer nog och vips är vi där igen! Bara en vecka kvar. Så knäppt och underbart. Då blommar kanske syrenen och äppelträden! Eller vad vet jag. Jag har ju aldrig varit i huset i maj förut. Längtar. ?
