Ibland när jag slår upp ögonen på morgonen slår tanken mig att ännu en dag i livet har gått. Att det bara puttrar på, dagarna kommer och går och så kommer det vara tills det tar slut. En lätt ilning av ångest kan rusa genom kroppen då. Plus insikten att herregud vad det är upp till mig att göra varje viktig, eller iallafall mysig. Sen glömmer jag oftast det och dagen rusar på som vanligt ändå.Det bästa med att bli äldre är verkligen klyschan att man lär känna sig själv bättre. Klyschor passerar mig oftast förbi, betyder inte särskilt mycket, men den där första stunden på morgonen när mitt huvud är skarpt och tankarna glasklara förstår jag vad de betyder. När jag var liten och vaknade tidigt var det bara ett problem. Ligga på en madrass på golvet hemma hos en vän och hoppas hoppas att klockan är mer än vad jag tror. Inte våga gå upp och göra något, inte ha någon att prata med. Bara en tioårings små tankar som rusar i huvudet och väntan. Det värsta som finns kanske. Men nu blir jag så lycklig när jag vaknar tidigt. Morgonen är min! Allt jag tycker om kan jag göra nu. Gå upp, sätta på kaffe, gå ut och strosa bland äppelträden. Titta på solfläckarna på kakelugnen som fladdrar genom träden och sätta mig här och skriva till er. Att blogga varje morgon har varit fantastisk den här sommaren. Jag vet ju inte vilka ni här, hör ibland ifrån er i kommentarsfältet men vill ändå tro att ni är fler och mer komplexa än vad som hörs där. För ni är riktigt många. Det mallar jag mig med men slår också bort tanken. Vill att det ska kännas så intimt och fint som det gör just idag. När jag vaknat ännu en morgon med sminket kvar. En morgon som troligtvis kommer se ut som de flesta andra här på ön i augusti. Tack att ni hängt med den här sommaren. Den har varit helt fantastiskt fin. Nu vill jag bara hålla i det här till hösten så det känns lika enkelt och intimt. Fastän jag inte har havet utanför dörren eller äppelträd i trädgården. Men jag har samma morgon. Samma stund som jag lärt mig under åren är den bästa på hela dagen. Allt är möjligt, inget bara går förbi, det är tid som stannar en stund och den är min. Klarheten innan allt grumlar ihop och blir som vanligt igen. Prick just nu känner jag noll krav, bara rena morgontankar. Det blev onsdagsmorgon i Gotlandshuset och igen var alla sängar fyllda med folk. Jag städade undan gårdagen medan alla vaknade. Mira, Lizzie och lilla Georgie var på besök två nätter. Morgonen var mulen så jag dukade fram frukost i köket. Hallen som den ser ut nu. Jag funderar på att måla pärlsponten, men det får bli någon annan gång. Färdigmålat nu. Dagens outfit, en gammal klänning från Skall. Luktärt i syltkrukan. I punschverandan, en bukett med krasse som Sara på Ala gård gjort. Fint med både bönor och tomat. I köket, kronärtskockor och äppelkvistar. Huset fullt av augusti. Vi väntade in badvädret med att gå en långpromenad runt Stavgard. Där får man både kargt och grönt, Gotland i ett nötskal. Hem till huset igen. Här i fönstret har jag lagt torkad kamomill och lavendel. Till lunch önskade tjejerna Pom & Floras 50/50 så jag gjorde det. På eftermiddagen fri lek men sen åkte vi till Stelor där ju Pontus jobbar med att boka konserter. Glida runt i en trädgård med kompisar och ett glas vin = trevligt. Favoritklänningen med stor rosett bak var på. Lynn är nöjd i hängmattan. Härligt barnliv tänker jag att få hänga med sina vuxna och springa bort till studsmattan med de andra barnen och varva så. Vi kollade på en höna och tre ägg i hönshuset. Så mycket att se och göra här för en stadsbo! Sen slog vi oss ner på baksidan för att äta middag innan kvällens spelning. Jatack. Vi åt gårdsmiddagen som består av tre rätter. Först grand aioli. Konfiterat anklår med surkål. och fänkålsglass. Gott gott gott! Sen var det dags att gå in i stora ladan. Alla fick vara med. Där såg vi Sarah Klang och det var fantastiskt! Hennes mellansnack visar att Göteborgare är bäst i världen helt enkelt. Sen var den kvällen slut och vi åkte hem i natten. Ny dag, torsdag! Upp och hoppa allihopa det är sommar! Det skulle bli riktigt varmt så vi åt frukost i trädgården. Lite skugga under körsbärsträdet. Läsa loppisfynd <3 Sen packade vi för stranden. Redo för fem timmar av vila. Mmm en iskall San Pellegrino på burk don't mind if I do. Jag läste Milk. Förresten, här på bilden ser man ju mitt vänstra revben. Det är mycket mer utpekande än det högra. Jag tror att jag måste brutit det under graviditeten eller förlossningen och typ inte märkt? Kan man göra det? För jag minns inte att det var så här innan. Iallafall, när vi kom hem var det dags för kräftskiva. Men det förtjänar ett eget inlägg med massa recept!Det var de två dagarna på ön. Nu ska jag gå och lägga mig i sängen igen och snusa på killarna, sen bär det av med termos till stranden, ikväll ska vi träffa Livia. Det är så mysigt att hänga med kompisar på ön den här sista veckan, som att man får en extra vecka gratis när de flesta andra sommarbesökarna åkt hem. Sen ska jag börja förbereda för hemfärd genom att rensa skafferiet och städa övervåningen, springa och bada. Kräma ut det sista så jag är solbränd och härlig när jag kommer hem. Jag ser fram emot att möta höstterminen i stan. Ni får följa med om ni vill! Puss!
