Vakna i sol, finns det något härligare? Jag inser att jag är totalt ägd av vädret. Börjar dagen med flimrande solfläckar på kakelugnen blir det en bra dag, sen får det mulna på hur mycket det vill. De första minuterna, det allra första mina ögon lägger blicken på, är avgörande. Jag ligger vaken och funderar på hur det känns. Litet hugg i magen av att jag skrev på Instagram igår vad min valkompass visar. Det säger väl ingenting egentligen, bara vilket samhälle jag vill ha, men det känns så naket ändå på något vis.Jag går upp och kissar, öppnar fönstret i badrummet och tittar på trädgården i morgonsol. Mmmm, det är så vackert. Idag kommer väggfärgen som vi ska måla om i vardagsrummet med. Hur ska vi göra med Lynns lilla feta handavtryck på tapeten? Kanske går det att riva av just den biten och spara. Egentligen hade jag aldrig behövt måla om, men det är ju inte bara jag som bor i det här huset får jag påminna mig om, vi är flera. Först måste vi ta bort all spindelväv som bildats under vintern. Eller under fem år egentligen. På väggen hänger en stor bunt torkad smörblomma. En ensam fluga surrar runt och sätter sig på min hand när jag skriver. Är ni där och läser? Eller vad gör ni? Jag undrar vilka ni är. Ligger ni också uppe strax innan sju och tänker? Jag tittar mig i spegeln i badrummet och ser att jag fått färg. Håret blir blont samtidigt som pannan och näsan mörknar. Jag tycker att jag ser helt annorlunda ut på sommaren. Spegelbilden visar en mjuk och avslappnad person. Står jag ens kvar så här någon annan gång på året? Allt går så fort då, nu levs livet i slow motion. Igår skrev jag in en grej i kalendern och inser att hela jobbhösten är fullbokad. Det får inte plats något mer. Lynn ska börja skolan också så jag vill vara där och ta emot om jag behöver. Måste våga säga nej till saker i höst, det får inte plats, hör jag mig själv tänka när jag går mot vardagsrummet. Inte tänka på hösten än, påminner jag mig också. Den kommer av sig själv. Det är bara nu det fladdrar ljus på kakelugnen. Mot morgonkaffet. Förra veckan var min mamma och syster fortfarande här. På tisdagsmorgonen tittade Lynn och jag på hur det gick för hans kristall som han fick i födelsedagspresent. En sten man lägger i vatten tillsammans med ett pulver bildar över några dagar en vacker kristall. Vem är mest fascinerad, han eller jag, kan man fråga sig. Jag har ett par shorts som jag har varje dag här på landet. Samma rutiga mjuka bäckeböljashorts med favoritblusen eller en randig tröja. Det är ett tecken på att sommarlunken är här tror jag. Bekväm före fin. Vi visade mamma vår rutin att åka till stranden och brödbilen redan klockan åtta på morgonen. Höga vågor och mörkblått hav. I värmebörjan fanns det inget annat att göra än att bada flera gånger om dagen. Jag sprang till fiskeläget med Alex & Sigge i öronen. Snart kommer algerna, lika bra att passa på. Först på eftermiddagarna kan man vara i trädgården. Gräset är högt och lummigt men vi har klippt gångar. Jag planerar min odlingslåda och vill ha ett hav av krasse och jordgubbar. En trädgårdsbukett med vita pioner som någon gullig planterat för länge sedan, schersmin, ros och kaprifol. Fantastiskt att allt detta finns och frodas här. Ny morgon och öppna fönster. Lika kort som schersminen blommar blommar kaprifolen. Måste vara snabb på att ta in stora fång för detta doftar helt otroligt. Jag springer ju nästan varje dag här och dagens springsällskap var detta gäng. Gröt med solrosfrön, yoghurt, aprikoser och kokos till lunch. Sen kom vardagsrumsmattan äntligen. Steg ett i förändringen som kommer göra vardagsrummet till husets mysigaste plats. Kanske så härligt att vi vill vara här hela jullovet och kura framför brasan? Middag i trädgården på kvällen. Torsdagen var Andrea och mammas sista dag. Det regnade och blixtrade. Frukostyoghurt med jordgubbsgranola, jurdgubbar, jordnötssmör och chiafrön. Sen klarnade det upp och vi tog en promenad. Kronärtskocka, rökta räkor och fänkålssallad på kvällen. Promenad, bad och mat. Sista dagarna i juni. På morgonen dagen efter åkte mamma och Andrea hem och vi var själva igen. Två veckor av noll saker på schemat, bara vi tre och Gotland. 🌞