Hej! Vad roligt att äntligen få skriva till er härifrån, det känns som ett annat liv här på Gotland. Som att jag kliver in i en annan roll, blir mer närvarande och bloggandet blir som ett brev. Här kommer det första från 2018. Vi kom fram till huset igår vid 17. Efter en tretimmars färjefärd, storhandling och sen tyst och lugn bilfärd sista biten. Det var en chock att komma fram. Allt var så bart och kalt. Man såg liksom huset från alla vinklar, grönskan var borta och träden stod tomma utan blad. Men det var härligt. En helt annan känsla än den där regniga, mörka julidagen förra året som var vår tillträdesdag. När jag kände mig låg och inte alls så där upprymd som jag hade sett framför mig att jag skulle göra vid ankomst sill vårt drömhus. Det var så mycket verkligare på plats, tredimensionellt och fullt av karaktär. Inte suddigt och glimrande i kanten. Men nu klev vi in och jag kände direkt att detta är vårt hus. Mitt hus. Min pärla. Älskar detta huset. Hemkänslan och myset mötte oss direkt. Jag gick runt och kollade förskräckt efter spår av mus och hittade det strax innanför dörren trots att vi haft svindyrt muslarm (funkar alltså ej). En röd skumgummiboll hade ett stort hål i sig och massa röda pluttar låg runt. Sen kom vi in i vardagsrummet. En av soffkuddarna hade en hål i sig och jag skrek såklart som på film och Pontus fick kolla överallt om det låg en stor musfamilj och sov under eller i soffan. Det gjorde det inte. Men en miljard flugbebisar hade dött på övervåningen, musjäkeln hade bitit sönder Lynns hopponny i röd plast och det var det ungefär. Ja just det. Golvvärmen i badrummet stod på 19 grader! Inte undra på att våra elräkningar varit saftiga sista tiden. Skönt och gosigt där inne nu dock, hehe. Idag ska vi göra fint för ikväll kommer mamma, Andrea, Sigge och Anna hit. Jag ska fixa och dona med tavlor och posters, hänga upp en grej i takrosetten i vårt sovrum (fotar och visar såklart) och så ska vi ta den första långpromenaden! I vår trädgård finns en liten snöfläck på grusplätten, men annars är det små gula blommor som sticker upp överallt. Jag ska plocka grenar till påskris och skicka inköpslistor. Pontus ska hugga ved. Igår kväll när Lynn somnat satt vi i vardagsrummet med tänd kakelugn, rödvin och filtar. Det är något visst med Gotland så här års. Tystare, kalare och mer klart. Det ska bli så härligt att få vara här i en hel vecka och en halv! Bland det första jag gjorde när jag kom fram var att ta fram ett minneskort som jag visste att jag glömt i nattduksbordet. Det är bilder från när vi var här några dagar i början på oktober. Alltså prick ett halvår sen. Jag tänkte att de kanske vore fint att börja Gotlandsdokumentationen med? Här är de glömda bilderna, tre dagar i oktober: Detta är en sån klassisk landetbild tycker jag. Bilen på uppfatren. Känns som att alla foton tagna på sommarhus innan 1991 ser ut så här. I oktober var träden fortfarande gröna och gräsmattan likaså. det var lummigt och fullt av frukt. Man ser på kläderna att det var varmt, och på håret att det var blåsigt. Här är vi på utflykt. Plockar strån att ha i vas. Jag gjorde denna äppelkaka tre gånger denna trip. Och på den första dagen i oktober ät vi couscoussallad till middag. Dag två började med ägg. Älskar den här äggkoppen. Vill fynda fler på loppis. Haha, älskar även den här bilden på mig fullt landetklädd poserandes framför Hemse parkering. Röda korset second hand represent. Lynn var ett helt halvår yngre. Så starka ögonbryn. Vi gjorde en enkel gunga i eken med utsikt över fälten inspirerad av Emma Sundh. Ska bara fynda gamla fluffiga täcken att ha på. Hejhej, sista trädgårdsfixet för säsongen. Häpp. Pappas little helper. Jag bakade bröd också. De blev helt otroliga. Minns inte vilket recept jag använde så här ett halvår senare, men jag tror det var vanliga frukostfrallor som jag valde att ha blå vallmofrö på. Alla bröd blir godare och finare av det. Till middag dag två, linsgryta. Kvällsbadet. Och goset. Brasan invigdes i oktober, den förlänger verkligen säsongen här i huset. Tredje dagen, den sista i huset för detta året, började med gröt inspirerad av Riche. Med hackade mandlar, kanel och äpple. Sen dukade jag upp till det bästa höstfikabordet jag kan komma på! Jordnötssmör och fokinmarmelad, ostar och hembakt. Alltså hjälp! Våra egna päron och våra egna äpplen <3. Cider till det. Sånt här kan man ju äta året runt, ska bestämt göra en vårvariant mycket snart! Kolla vad brun jag var! Åh, längtar tills man får färg på näsan igen, av att bara vara ute och leka. Vårt sovrum, idag åker en grej upp i taket, och jag har med mig fler stråhattar som kanske ska få hänga här. Dags att kavla upp ärmarna och ta itu med disken. Ja, så såg de sista dagarna i huset ut förra året, snart får ni se de första för detta året! Puss!
