Varje morgon åker Pontus, Lynn, Nikita och jag ner till stranden för att dricka morgonkaffet. Det är verkligen en idyllisk scen. Havet glittrar, vi är helt ensamma där på de sandiga dynerna när vi brer ut vår filt och slår oss ner. Lynn gräver och ritar i sanden, Pontus tar ett snabbt dopp medan jag blickar ut över havet och tänker får man ens ha det så här underbart? Det är en sann idyll, oförstörd och vacker. Naturen i sitt esse. Härom dagen åkte vi ner till stranden som vanligt. Det var en molnig dag och längst bort i horisonten anades stora regnmoln som rörde sig närmare. Som ett omen. Vi blir dock inte skrämda av lite potentiellt regn. Bara en snabb kopp kaffe, det är ju så trevligt, tänkte vi när vi promenerade ner mot havet från parkeringen. Men framför oss såg jag något jag aldrig sett förut. Sovsäckar. Mitt på stranden har ett gäng sovit över under natten. En liten chipspåse fladdrade i vinden nere vid brynet och en bag in box stod ståtligt upp som en totempåle mellan sovplatserna och skvallrade om nattens lägereldsmys. Vad trevligt tänkte jag först och gjorde hysch-tecknet till Lynn. Väck dom inte, klockan är åtta men de har nog inte sovit många timmar. Vi parkerar oss några meter bort på vår filt och häller upp kaffe. Lynn börjar som vanligt rita med pinnar i sanden och Nikita springer på upptäcksfärd, värre än en metalldetektor sniffar han runt efter skatter. Så ser jag hur det börjar röra sig där borta i sovsäckshögen. Först sakta, sakta. Mjuka snälla rörelser som böljande vågor rör sig över två personer mitt i smeten. Jag pekar åt Pontus så han också ska se. Vad gör dom? Vaknar dom till nu? Nej men vänta, vad är det som händer?! De sakta rörelserna ökar plötsligt takten och då ser jag det tydligt. Vi har slagit oss ner bredvid ett helt vanligt strandmorgonligg. Rörelserna ökar farten och vi får ofrivilligt följa med i hela sexdramaturgin. En hetsig runk avslutar den idylliska morgonvyn. Vi packar ihop våra saker, smyger runt sovsäcksgänget och det där åskmolnet som närmar sig kanske inte är så dumt ändå? En kalldusch. Naturen i sitt esse. I sin renaste form. Ett strandknull till morgonkaffet. ☕
