Hej! God kväll! Jag tror aldrig jag bloggat så här sent, men dagen flög iväg och det är väl sommaren som den ska vara. Man går upp, man äter frukost och vips är det kväll. Tiden går fortare på sommaren, varför är det så? När dagarna är längre, man är piggare och gladare. Kanske går tiden fort när man är lycklig och ledig. Kanske är det för att man vill vara här och nu och inte missa en sekund. Tvärt emot när man väntar och längtar. Mjölken blir sur på en sekund, blommorna i vasen vissnar, jorden snurrar fortare men jag går långsamt på vår grusväg och glömmer bort vilken veckodag det är. Förra veckan, dagen innan midsommarafton, var solig och varm. Lynn är fortfarande nykär i sina sommarleksaker så man får tid att dra sig på morgonen när han säger hej till allihop. Jag dukade upp frukosten. Jag vill att det ska kännas som att man vaknat upp på det mysigaste bed & breakfastet i hela Frankrike när man äter frukost på sommaren. Inget komplicerat, men massor med gott. Mitt bästa mål. En liten yoghurtskål med granola, banan, kokos och tahini. Var tredje dag knipsar jag av en honungsrosen från framsidan och sätter i glas. De doftar parfym och gammeldags. Ett av mina hundra toastställ. Lynn är inne i en mysfas och vill kramas och gosa hela tiden. Jag tror han vill visa extra mycket hur glad han är över att vi är här och tillsammans hela tiden. Jag håller med honom. Haha, så glad och gullig! Jag hade på mig min nya loppisfyndade väst. Sportade den på traktorgräsklipparen. Finns det något roligare?! Snyggt runt huset ska det vara. Får ducka under tvättlinorna. Älskar att rosorna nästan växer in i huset! Här bor loppisfyndade spegeln vid lite liljekonvalj, som man ju får plocka här på Gotland. Sen gjorde vi det vi gör många gånger i veckan när vi är själva, steker pannkakor. Och packar för picknick. Vi åkte till kulturstigen i Lau. Här är det sån gotländsk idyll ska ni veta. Favoritutsikten. Jag var tvungen att göra ett 1990-talsvykort till er! På kvällen åt vi pasta och började kolla på Sopranos. Jag har aldrig sett den serien, känner mig rik som har den framför mig! Nu gör Pontus nattlig pizzadeg i köket, Mira (fotografen, inte katten) sover i gästrummet där uppe och imorgon ska vi jobba hela dagen. Det ska bli så kul! Så nu måste jag också sova. Puss och god natt. 🍃
