Jag är igång med mitt morgonskrivande igen. Det känns bra för kvällsskrivandet är ingenting jag klarar av. Föds man till morgon- eller kvällsmänniska tror ni? Jag har alltid varit morgonpigg. Minns hur jag låg på madrasser hemma hos kompisar i vad som kändes som timmar på morgonen innan de vaknade. Det var skönt när alla flyttade hemifrån så man kunde gå upp och skrota runt med grejer i deras hem utan att vara rädd att möta någon förälder med sladdrig morgonrock och nyvaken min. Den största kärlekshandlingen är att vara bekväm och sig själv i någon annans hem. Det tänker jag på när jag går runt och plockar fram kaffemugg, försöker fnula ut hur kaffemaskinen funkar. Synd att man sover över hos varandra så sällan nu. Det är på lantställen man får skämma bort gäster med små vaser fulla av schersmin och nybäddade sängar. Även det en kärlekshandling. Att vara helt ensam men ändå inte är nog mitt bästa tillstånd. Jag har fått det av mamma som brukar säga att hon är en katt. En sån som ligger i ladan och hör hur alla håller på och ryktar och kånkar träns och sadlar medan hon ligger tryggt och betraktar. Jag är nog mer en papegoja isf. Vill gärna prata. I timmar om jag får. Tur Sofia finns på länk. Vi hörs på morgonen och tar med vår kaffe ut. Går en promenad och får kaffefläckar på hela vita kjolen. Bästa starten på morgonen. I söndags var semesterhårsituationen så dålig att det åkte upp. Jag försöker ju hålla mig ifrån hårverktyg under sommaren. Något fint hände, jag fick post! Från Mia som ofta skriver så fina långa kommentarer här på bloggen. Älskar att avsändaren är kort och gott Mia. Ett riktigt artistnamn. Det låg en mössa i som Mia virkat, och ett fint långt brev. Nu kan jag vara cool danska på riktigt! Tack snälla Mia! Vi drog till stranden. Varannan dag regn eller blåst, varannan dag sol. Man blir lite hetsig på sommarlivet. Mamma var fortfarande här och önskade sig omelett till lunch. Jag gjorde en med parmesan, varmrökt lax från Salteriet i Ljugarn, massa basilika, färsklök och körsbärstomater från Paulas på När och lite ruccola. På eftermiddagen bestämde Pontus och jag att vi skulle åka till huset och fira det på riktigt. Allt har gått så oerhört fort där. Jag vet inte varför men jag trodde att vi skulle ha en period att bara insupa och titta runt men dagen efter att vi fått nycklarna var vår hantverkare Benny på plats. Sofia sa i telefon att nu är det dags att åka dit och bara skåla! Vara ni två. Så det gjorde vi. Man behöver fira saker ibland, så man minns stunden och landar lite. Jag tog med min godaste champagne som jag köpt på Vin natur och två kupade glas. Sen gick vi runt och tittade på allt och bara pratade. Jag älskar huset men det är trädgården som får mitt hjärta att hoppa över ett slag. Spaljerade fruktträd här? Den lite hemliga öst-sidan. Där solen går upp bakom syrenen och vi kommer ha vårt sovrum. Nästa gång jag tar den här bilden är det kanske upprensat så man ser den gamla stenmuren och utsikten över ängen. Det är nämligen en gömd liten plats bakom ladan där morgonsolen skiner vackert och där det nu mest finns sly. Men jag ser framför mig en liten frukostplätt här till vänster. Jag längtar till att komma tillbaka i en helt annan outfit och sätta igång med arbetet. Sista månaden på ön kommer gå i trädgårdsarbetets tecken är min plan. När alla gäster varit här ska jag gå in i min trädgårdsbubbla. Viktigt att ta mycket bilder så man minns varje skede. Kanske lägger vi lite sten som jag samlar upp från tomten här. Drömmen vore att ha det som The Rich Brothers. Kanske en gammal bänk längs med huset, ett långbord och en nysnickrad dörr med gamla glas och handmålad färg. Vår tomt är stor men består av mycket äng. En del har gräs, som här. Längs med syrenhäcken ligger en gammal stenmur som jag vill få fram lite mer. Det är mycket som fått växa fritt och vilt. Överallt döljer sig gamla rosor, vinbärsbuskar och sten. Vårt framtida sovrum. Ser framför mig en härlig säng, ett gammalt skåp och ett vackert skrivbord. Men först ska golven slipas och listerna bytas. Jag skickade en bild på kakelugnen till pappa som kan en del om just kakelugnar och hans svarade snabbt bara Rörstrand 1890. Ett minne från 1960. Den här stänkmålade kakelugnen är nog äldre. Kanske 1830 har jag googlat mig till. En annan charmig detalj, det välvda skåpet i hallen. Ett litet mushål längs ner till höger. Tack för titten huset, nu åker vi hem igen. Nästa gång kanske vi kan knacka på hos grannarna. På söndagskvällen önskade mamma grill så vi grillade kyckling och broccoli och åt med rödbetor, färskpotatis, bearnaise och sallad i trädgården. och sen tog mamma och jag en sista kvällspromenad tillsammans. Morgonen efter skulle hon nämligen åka hem efter en vecka hos oss och en ny period av sommaren skulle börja. 🌞
