Hej, god morgon och välkomna till förra helgen i mitt liv! Så här års tycker jag att helgerna i Stockholm kan vara lite svåra. Det är pulkabacken prommis och middag hemma. Jag som verkligen älskar rutiner och kontraster skulle nog ändå säga att det lätt kan bli lite lika. Därför är det extra härligt när vi då och då åker till Pontus mammas hus i skogarna utanför Strängnäs över helgen! Det skulle vi göra just denna helg, som dessutom var Pontus födelsedagshelg. Allt började dock i stan. Lynn skrev om Super Mario i min kalender. Han vill påminna mig om att han önskar sig den stora lego-borgen i födelsedagspresent. Bra att börja nu när det bara är fyra och en halv månader kvar tills han fyller 5 år. Han lämnar små ledtrådar överallt hemma om vad han tänker på mest. Det var en strålande lördag och solen sken som en tandläkarlampa när vi swischade förbi sörmländska fält. Framme i Djupvik. Här är det tätt med retrievers, jägare, 4-hjulsdrift och mysiga verandor. Strax innan lunch var vi framme. Nikita kände sig hemma på något sätt. Titta vad jag hittade?! Nej men nu. Den där magen. Min blick till Pontus när jag frågar om hon får följa med hem. Hon har inget namn än men det ska vara något på L. Mina förslag var Line, Liv och Libby. Hundar gillar ju namn med i har jag hört. Nikita det gullet vet inte hur korta ben han har. <3 Röjde runt med Libby? Hur fint och mysigt är Lynns rum hemma hos farmor? Som ett dockhus. Vi fikade och firade. och sen gick vi ut i snön. Lika, visst? Nä. Nej men nu är utsikten vacker. Vi spände för en av de största kraftpaketen till Golden retriever på hundsläden och så fick Lynn åka i full fart! Nästan så man blir sotis på hans barndom. :) Urspårning. Efter middagen var vi helt slut och Lynn och Nikita somnade i soffan under Mello. Ny dag, ny vintervy! Här är lilla stugan som vi bor i när vi är här. Nikita missbedömde djupen i drivorna då och då. Sjön var genomfrusen så vi vågade oss ut en liten bit. och där tog vår helg i Strängnäs skogar slut för den här gången. Ses snart igen!
