Igår gick mamma och jag omkring i mina nya kvarter. Helgalunden och gatorna däromkring är nästan helt nya för mig. Nedanför kullen ligger stökiga Ringvägen och Götgatan, men en trappa eller backe upp på toppen hittar man en tyst och stilla oas av lövinklädda fasader och gigantiska gömda innergårdar. Husen innehåller sällan lägenheter med fler än ett eller två rum. Det är en sån romantisk känsla att blicka tillbaka på hur det såg ut när det byggdes. Barnfamiljer och moderniteter. Välutrustade lägenheter för undre medelklass som idag känns som det lyxigaste i stan. Iallafall för mig. Det kommer vara underbart att lära känna mina nya gator, hitta stråk från Sofo, Skanstull och Mariatorget. Allt med några minuters avstånd, fast ändå så långt borta från vårt lugn. Jag hittade den här stadsplaneringen från 1913, hundra år gammal, och tänkte att den vore ju fin som print. Eller varför inte scarf? Ser ut som en riktig Hermés om du frågar mig. Jag har fyllt på inredningsmappen på Pinterest också med lamporna från Konsthantverk vi ska ha över matsalsbordet, kuddar från Afro art och enkel badrumsinspiration. Jag älskar Pilean, känns som nästa fikonträd. Ett vackert gammalt nattduksbord med marmorskiva vill jag fynda till sovrummet och jag är fortfarande på jakt efter rätt bänk att ha bakom soffan. Det vita pianot ska få massa kärlek också, sen när det är på plats. Det känns precis som de första dejterna nu. Ni vet de där när man knappt tror att det är sant. Kommer han ens dyka upp? Han är så vacker att det gör ont, och förtjänar jag verkligen detta? De smärtsamma veckorna innan man flyttar in, de där när jag drömmer om allt som det ska bli att bo i vår drömlägenhet. Men det är ju inte sakerna, kvarteret eller växterna det handlar om såklart. Det är ju att vargen och jag ser in i framtiden, och går hand i hand in i den. I'm so excite over us moving in one month! It's to good to be true. I found this old scetch from our neighbourhood. It's 100 years old and would look amazing as a scarf.