Jag har jobbat på Beyond Retro i ett halvår nu, det är mitt första event och vi har satsat på stort med cirkustema. Jakob Grandin fixade höbalar, hyrde rekvisita och vi klädde upp oss. Jag var cirkusdirektör. En mustaschprydd dörrvakt med PR officer på visitkortet och hybris. Sen sitter vi på trappen till porten bredvid. Jag i min lösmustasch och du med blicken att det inte kommer bli vi. Du med reklamarvantar, snörskor i italienskt skinn och så jag i polyesterkjol som aldrig kommer vara miu miu med kanske om man kisar. Jag vill komma hem till dig, säger jag. Du måste bjuda mig på middag. Det blir ljummen pasta carbonara med ruccola och sova på varsin sida. Men det vet jag inte nu. Fast jag ser i dina ögon att du inte vill ha mig. Men du vill ändå ha mig kvar. Skicka ett hej när jag glömt bort dig en stund, veta exakt när jag är fri och sätta fiskekrok i hjärtat då. Aldrig svara direkt men alltid svara ändå. Men jag låtsas inte om magkänslan. Pratar om annat, låter häftig och lugn. I bakgrunden svischar en hatt förbi. Nån med polisonger och födelsemärken. Har aldrig sett honom förut, men vi kommer ses igen sen. Det är första gången vi är på samma ställe, men vi vet det inte än. För jag sitter på trappen och låtsas vara cool, oberörd och nöjer mig med smulor. Du kommer ge mig allt sen, men nu känner vi inte varandra. När festen är slut är jag ensam kvar. Städar, tänker och bäddar ner mig i soffan under massa päls. Hela affären är tom nu. Det är bara jag och cirkusrekvisitan. Mitt i natten vaknar jag av en duns. Sömndrucken går jag upp och kisar mig fram. En höbal har ramlat på en back med is. Nu rinner kletigt vatten längs med hela rampen i vår Åsögatanbutik. Jag sopar och städar tills solen tittar fram. Lösmustaschen är borta men jag står i min polyester-miu miu och öppnar butiken. Ensam, men huvudet fullt av tankar. Fast inte en endaste om dig, för jag vet inte vem du är. Riktigt än. About the first time the wolf and I were at the same party, but didn't know about eachother. I had a crush on a different guy, but it all ended well later.
