Jag tänker ju mycket på inredning just nu. Hur vi ska få ihop det här hemmet som vi längtat efter och drömt om att få inreda och klä in i saker och färger som är vi. Jag tycker att det är bland det roligaste att planera, stöta och blöta och göra långsamt. Om jag får gissa tror jag att vår lägenhet kommer vara så gott som färdiginredd till sommaren. Då kommer köket vara renoverat (beställning på det läggs denna vecka, iih!) sovrummet och hallen kommer vara målade, Lynn kommer ha sitt eget rum som vi har inrett mysigt och varmt. Möblerna som vi vill ha är på sin plats och känslan av att vara "klar" har infunnit sig. Sen har vi ju badrummet också, men det får bli en senare historia. Där har jag så många drömmar att jag knappt vill tänka på dem än. Det blir 2.0 med den här lägenheten. Men idag då? Jo jag tänker på att det är vackert att blanda metaller. I köket ska vi ha rostfritt, krom och borstad mässing. Det har länge varit silver och tenn på tapeten och mässingen har fått ta ett kliv tillbaka efter sin superhype, men nu kryper mässingen tillbaka i kombination med tenn. Så vackert att blanda. Mässing och vitt frostat glas, finns knappt något finasre. Tenn i en snirklig 30-talsform. Som havets vågor. Jag gillar när formen får ta plats. Något rundat, något mjukt. Vill inte ha hårda kanter eller för vassa former. Naturens linjer får synas, och allt som är klotformat och runt känns härligt tycker jag. Som jorden själv. Kontraster i storlek och grovhet är också fint. En enorm matta, jättejättestor fåtölj, små skira handgjorda kaffemuggar med svajiga öron och så saker i par. Som får vara tillsammans som de är ämnade. Det är en snäll inredning. Den är inte tuff. Den är inte utmanande. Den är varm, gemensam och naturlig. Jag vill ha bladrankor som motiv och rotfaner som material. Trä, luft och det enkla. En målad röd stol. Vardagen. Möbler som osar konst och kultur, men också ett ärvt landställe där ingenting hänt på hundra år men där de absolut finaste sakerna fått sin plats. Allt är återbruk såklart. Idag hittade jag de perfekta vinglasen på Myrorna och en vit duk med ränder på samma ställe för 49kr. Det är min mammas gener som gör att jag ilar av nöjdhet av att spara. När man gör ett fynd. Den här veckan längtar jag allra mest till lördag när vi ska på den vanliga loppisrundan. Då ska jag köpa de sista julklapparna. Det är på loppisarna jag hittar de där sakerna jag dreglar över i magasinen och på Pinterest. Jag smyger runt hemma hos folk i veckorna och insuper deras inredning. På torsdag ska jag hem till Michelle, hennes hem ser ljuvligt ut, längtar efter att få titta riktigt nära. Det måste vara bland det härligaste med att få nya vänner i vuxen ålder, att få komma hem till ett riktigt hem, ett ombonat älskat hem som lever. Inte bara hänvisas till ett inrökt kök sent på kvällen som det var när jag var yngre. Verkligen få se hur folk samlat på sig möbler och saker under livet. Det är därför 90+ kvinnor bor allra snyggast tänker jag. De har tänk och tänkt, flyttat och känt. Och detta är vad som blev. ☁️ Bilderna är mina senaste favoritmarkerade föremål på Bukowskis.
