Att aldrig mer handla vintage eller äta blodpudding för resten av ditt liv? - Blodpudding är min absolut värsta mat. Liksom sött kött? Blod! Skolmatsalsmat! Alla mina värsta i ett. Jag skulle nog välja att aldrig mer köpa vintage, för mat är en så himla viktig njutning och jag tror jag skulle bli depirimerad av att bara äta blodpudding. Vilken är din bästa egenskap? - Jag frågade Pontus för min hjärna står still när jag tänker på sånt här. Efter låååång tystnad svarade han att det är att jag är så rättvis. Hmm. Osexigt svar, men det duger! Vi spolar fram tiden 15 år. Hur ser din typiska vardag ut då? - Om 15 år är jag 47. Då bor Lynn fortfarande hemma i vår fyra på Mosebacke, lillebror/syster bor också där. Vi sitter tillsammans med Pontus och äter frukost i köket som är stort och soligt, men i ett eget rum som vätter mot gården. Det står ett magnoliaträd där utanför fönstret. Vi äter ostmackor och ägg och skrattar och berättar om vår dag. Sen pussas vi hej då, de går till skolan och jag promenerar längs med Katarinavägen ner till Gamla stan. Går skeppsbron och via Arsenalsgatan till Dramaten. Där ska jag träffa min nya snickare som ska hjälpa mig bygga en enorm våningssäng till en uppsättning av Prinessan på ärten på Lejonkulan. Jag och min skräddare åker iväg sen till Sundbyberg för att hitta tyger till alla madrasserna som ser rätt franska ut och när lunch närmar sig träffar jag Alice, Tove och Annaklara på ett nytt ställe som inte finns än men som vi älskar och går till varje fredag. På eftermiddagen läser jag ett nytt manus som jag ska jobba med i vinter, grubblar på hur jag kan göra snö på ett vackert sätt, sen promenerar jag tillbaka till söder genom ett skymmande Stockholm. På eftermiddagen möts Pontus och jag vid saluhallen, köper ostar och räkor och vin. Sen äter vi middag, tittar på en film i soffan och där somnar jag i hans famn. Hade du och Pontus samma stil från början eller har ni gjort en stilresa tillsammans eller är det någon av er som bryr sig mer/mindre om stilen hemma och låter den andra få större /mindre inflytande? - Om vi pratar inredning så har vi nog gjort en stilresa tillsammans. Eller så kanske Pontus har följt med på min stilresa. Pontus har alltid gillar konstnärliga referenser, mycket på väggarna, varma färger, vackert och gammeldags klassiskt. Men han älskar hur vi har det på Gotland också, där det är lite mer försiktigt. Jag skulle nog säga att jag bestämmer det mesta som handlar om inredning, men är noga att ta reda på om det är något P gillar eller inte. :) Pratar du nånsin högt med dig själv? - Väldigt sällan. Men min mamma pratar ofta med sig själv och har alltid gjort så kanske jag gör revolt mot det? Dock pratar jag väldigt mycket, gillar att resonera, prata om hur dagen ser ut, vad som kommer hända och ofta säger jag saker högt så jag inte ska glömma bort dem. Men det är med andra i rummet då. Vilka kändisar ser du oftast? - När jag var yngre såg jag riktigt bra kändisar ofta. En av mina kompisar har varit ihop med Joel Kinnarman, min lillebror jobbade som E-Types assistent, Olle Ljungström firade jul hos oss och målade i pappas ateljé, Gösta Ekman var en av mina föräldrars nära vänner och vi åkte till hans sommarhus i Frankrike, mitt emot mitt flickrumsfönster bodde Carl Bildt och Pontus bästis pappa är Ulf Lundell. Så rätt många! Idag ser jag inte så många kändisar, men de som verkar bo nära mig och som jag ser nästan dagligen är Soran Ismail, Sanna Bråding, Pernilla Andersson, Peter Siepen och Orup. Plus att jordens gulligaste Björn Hellberg brukar sitta utanför Akademibokhandeln i Ringen och sälja sin bok. <3 Vilken är din spirituella ålder? - Jag gjorde ett test (som var supertråkigt så jag orkar inte länka, bara att googla om man vill testa) för att få reda på min själsliga ålder. Det fick jag inte, fast jag fick reda på att den var "mature". Jag är som 32% av befolkningen tydligen. Jag är inte förvånad. Jag har alltid känt att jag varit snabb och först och vill vidare. Jag miste oskulden först, kysstes först, hade pojkvän först, fick mens först, hade bröst först, drack öl först, gifte mig först etc. Allt som varit privat har jag varit tidig på. För att jag jagar någon form av trygghet gissar jag? Jag har också alltid tänkt att man kommer ha det så härligt när man är 60+. När man slutar jaga efter upplevelser och beröm, jobbframgångar handlar om vad man själv känner. Jag vill förkovra mig i böcker, konst, kultur. Hoppas man inte sitter där i en fåtölj och scrollar Instagram?! Jag vill skriva, skapa, ha massa yngre runt mig som vill höra grejer om när jag var kids. Kunna berätta saker med patos. Dricka rödvin i någon stuga. Åka på resor med mina kompisar. Ta hand om folk. Spirituell ålder 68? Om du skulle vara tvungen att gå runt och alltid sjunga en låt vilken låt skulle det bli? - Eeeeeen daaag är priiiiinsen här, eeeen daaag ska han bli min etc. Det är den låten jag av oklar anledning oftast har i mitt huvud. Plus att tänk vad häftigt att lyckas sjunga den låten som är så svår bra? Man skulle bli fantastisk på att sjunga. Hur tror du Lynn ser på dig som sin mamma? Är du den roliga mamman? Den mysiga mamman? Eller den som ser till att tråkiga saker blir gjorda? - Han är bara två år än så länge så jag undrar om han tänkt på det än. Kanske han har? Jag gissar att han ser på mig som den mysiga, pussiga, gosiga lätt stressiga? Kanske att jag har två lägen. En där jag verkligen är 100% med honom i hans lek och värld, en där jag är någon annanstans. Normalt antar jag. Jag är också rätt otålig i parken och vill gå vidare, men skulle aldrig tycka att det var tråkigt eller stressigt att behöva gosa, leka eller mysa i tex sängen eller soffan. Då fyller jag liksom upp mig med kärlek. Jag tror han ser mig som mycket mer mesig än Pontus. Det är Pontus han tittar på när han gjort något fel, som att det är därifrån tillsägelsen kommer komma. Jag tycker att frågan om middag för 10 gäster var klockren och det skulle bli jätte roligt om du svarade även på den. :) Du anordnar middag och får bjuda 10 gäster (inklusive kändisar), vem bjuder du? - Åh det här är så himla svårt tycker jag. Hur får man ihop ett bra gäng av kompisar och kändisar utan att det blir stelt och konstigt? Undrar om det ens går. Jag vill verkligen vara på en avslappnad urhärlig middag med 10 kompisar där man kan härja fritt och vara sig själv. Så jag väljer några mina klasskompisar från Södra Latin plus vår teaterlärare Antonio. Mysigt att ses och prata igen efter så många år ju! <3
