Hur har ni infört rutinen att gäster städar ur sig själva? Jag tycker det är så hemskt obekvämt att be om, men avskyr att känna mig som en hotellföreståndarinna en hel sommar. - Hejhej! Många frågor om detta! Intressant, för här har det känts helt självklart. Vi har så himla många gäster varje år, och jag tror att alla som kommer vet det. Jag säger helt enkelt dagen innan de ska lämna att imorgon kan vi väl städa ut er där uppe? Dra av sängkläderna så tvättar jag dem, sen kan man dammsuga och svabba. Det som gör det extra enkelt och tydligt är att hela övervåningen är gästrum, så det är så självklart att man städar ut sig om man bott där mer än en natt eller två. Ja, jag håller med. Kan inte du skriva lite om ert upplägg när ni har gäster? När vi har gäster känns det precis som om man driver ett pensionat där vi städar innan besök, vi städar efter besök (eftersom det tydligen är en oskriven regel att man går in med ytterskorna på landet) däremellan står vi i köket (mat & disk). Jag vill så gärna vara gästfri men känner att jag inte orkar och dessutom hinner jag knappt umgås med mina gäster. - Älskar känslan av pensionat, hehe! Men jag fattar vad du menar. Man vill ju att det ska vara härligt och roligt med gäster, inte kämpigt. För det första så tycker jag att det är viktigt att alla handlar mat. Man tar en gång var och sen roterar man. Oftast sköter det sig självt, men ibland kan man ju säga högt innan mathandling, vems tur är det nu? Dessutom är det regel (lite oskriven kanske) att de som inte lagar mat diskar osv. Jag är nog rätt tydlig med att vi delar på sysslorna i detta huset, erbjuder mig inte varje gång själv att fixa allt utan frågar vems tur det är etc om ingen erbjuder sig. Men oftast gör ju gästerna det! Jag tycker också man märker fort vilka som är bra på att hjälpa till, ser huset som sitt eget (på ett bra sätt alltså) och liksom bryr sig om det. De som tror att de hamnat på hotell där allt fixas åt en kommer ju inte tillbaka, men såna vänner har inte vi. Vi har ju dessutom en 2-åring, så många är hjälpsamma med honom också, om de inte har egna barn med sig såklart. Att vara en bra värdinna handlar inte om att städa efter alla, diska och laga mat, inte säga till när någon går in med skorna etc. Det handlar om att ha roligt med sina gäster, våga släppa in dem i sin privata familjevärld, ge dem utrymme att slappa i sina egna härliga rum (där de får ha det som de vill när de är här), ta ansvar för stök och fix, erbjuda gemenskap och en somrig plats att ha roligt på tillsammans! Man ska vara där på lika villkor, även om det är vårt/ert hus tycker jag. Var tydlig om gästerna inte känner likadant tycker jag, det är inget att skämmas för. Bra kompisar fattar såklart! Kram! hei:) nydelige bilder og gleder meg til å prøve maten:) jeg bare lurer, har du sluttet å være vegetarianer? siden du nå spiser kreps og reker :) - Japp, det slutade jag med för ett par år sedan. Det var svårt för mig att vara utan fisk och skaldjur, och rött kött började slinka ner när jag var gravid. Nu borde jag verkligen ta tag i det och bli fisketerian igen! Tror det är bättre för mig och andra. Okej, bestämmer det nu! Från och med prick nu äter jag inte rött kött. Puss. Vad är det för tillverkare/märke på dina loppisfynd till sneakers? Gillar dem. - Det står bara Sport på dem! Kanske från 60-talet eller nåt. Elsa, skulle inte du kunna göra en lista på dina smultronställen/ställen man absolut inte får missa att besöka på Gotland? - Det har jag redan gjort! Här hittar du min guide till Gotlands smultronställen. Bra fyndat! Men jag kan inte ta ögonen från ÖVERKASTET (filten?). Den är säkert hemskt unik och omöjlig att få tag på. Eller? - Hehe, ja det är fint! Inte omöjligt alls. Från Tine K, köpt på Akantus. Hej Elsa!! Helt off topic här då mycket klokt har sagts så jag kastar mig in med en helt annan fråga: Kan inte du köra ett inlägg på hur man ser/avgör att ett plagg är gammalt...Som på bilden ovan när du säger att den blå blusen är 100 år gammal så ser jag en denim-blus som lika gärna skulle kunna vara från 70-talet..Vad är det du ser som inte jag ser :-) - Jag har gjort en guide över varje årtionde (20-60-talet) som du hittar här (20-tal), här (30-tal), här (40-tal) här, (50-tal) och här (60-tal). Angående just denna blus förstår jag att det är svårt att de på just den bilden. Här finns en till, och här ser man på knappar, sömmar och modell att den är gammal. Rustikt bomullstyg utan lappar eller märkning, långa manschetter, gamla knappar, smal midja, ingen overlocksöm, klassisk tidig 1900-talsmodell. Jag brukar se hela kvinnan framför mig för att göra tidsbestämmelsen lättare. Här ser jag en redig kjol i samma tyg, hellång och snörade kängor. Troligtvis arbetskläder pga det praktiska materialet. Här finns en liknande, fast klänningsvariant! Jag undrar också (som jag tjatat om på din Insta :-D) om du åtar dig inrednings-uppdrag dvs om man kan anlita dig om man kört fast i tex ett rum och vill ha tips om hur man får till det så där som man vill ha det? - Absolut! Maila mig så bokar vi in nåt. elsabillgren@gmail.com Elsa! Har inte med inlägget att göra, men måste fråga: din nya necessär, hur ser den ut inuti? Har den några fack så allt inte bara ligger huller om buller? Blev så kär i den och vill beställa efter men hittar inga bilder på insidan! - Den är utan fack så allt ligger huller om buller. Älskar den ändå! Jag har en seriös fråga till dig Elsa. Kvinnorna på inspirationsbilderna du lägger upp, som i det här inlägget, de har ju en helt annan kropp än vad du har. Tycker du inte är svårt att föreställa dig hur plagget blir på dig? Jag är själv långt ifrån trådsmal (eller ung för den delen) och jag har så svårt att se vilket plagg som skulle passa en rundare, eller kortare, kropp. Ser ofta ett fint plagg som jag sedan provar men midjan hamnar fel, eller till exempel urringningen. Jag tycker inte att en rundare kropp är en ”fulare” eller ”sämre” kropp på nåt vis, men det är en svårighet när modellerna alltid är stöpta i en och samma smala form och man inte kan se kläderna på en kropp mer lik sin egen. Hur gör du? För övrigt vill jag tacka för en livfull, personlig och inspirerande blogg! - Ja verkligen! Det är absolut ett problem att bara en viss typ av kropp syns i flödena, och där önskar jag att jag var bättre på att hitta inspiration på andra ställen än där jag gör. Men de är helt enkelt mestadels normativsmala tjejer i mitt Pinterestflöde som bär de kläderna jag tycker är fina. Ofta finns inte de kläderna i min storlek ens, så det är verkligen bisarrt att jag hittar min inspo där. Ni som följder mig vet att jag oftast går i samma gamla favoriter, som man ju gör, men kanske hittar ett nytt plagg här och där på loppisar. Just den kjolen kanske är lik detta collage i stil och ungefär så tänker jag. Det är sällan jag kärar ner mig i specifika plagg på Pinterest, ofta går det ju knappt att ta reda på varifrån de kommer. Men Ganniblusen, den rutiga med volanger, tänker jag iallafall prova på NK när jag kommer hem. Och skorna vet jag att jag kan ha. Men annars är det mest färger, frisyrer och stämningar, inte exakta plagg, jag inspireras av. Efter år av att jobba med vintagekläder och kvinnokroppar har jag lärt mig vad som passar. Jag kollar aldrig på storlekslappar utan på plagget och dess 3-dimensionellhet. Jag ser på ett plagg om det kommer funka i byst, arm, midja, höft etc. Oftast gör det inte det över höften när det gäller nya plagg. För nya plagg ska snålas med tyg och ofta är det just vidd över höfterna som ryker först. Men i gamla kläder finns det mycket tyg och skräddarkonst. Jag vet tex vad jag tycker är snyggast på mig, och kollar efter det. Smal midja men tillräckligt med bystspace. Allra helst fyrkantig urringning men runt funkar också, aldrig v-ringning. Tillräckligt långt så det täcker rumpan, men inte för långt. Gärna ärm men det är inget måste, jag gillar lager på lager. Tex blus under klänning. Ditt hår är så fint! Vad brukar du be frisören om när du klipper dig? Brukar du visa bilder, i så fall vilka? Behöver lite inspo till mitt nästa frisörbesök :S Tack för en superfin blogg. Som en liten oas att titta in här. - Tackar! Jag brukar bara be henne (Camilla på Creative Headz på Hornsgatan) att toppa mig och ge mig en redig inpackning. Nu var det hundra år sedan jag klippte mig, men i höst är det dags igen! Då ska jag be om en toppning och en redig fön tror jag! Vill testa om jag kan se ut typ så här. Och på tal om hår så har Sandra bjudit med mig på ett hårevent i september där man får testa löshår som man kan sätta fast till fest etc. Orimligt peppad på att se hur jag ser ut i megasvall! Mitt egna hår och att det faktiskt för första gången på hundra år är i ok skick har gett mig mersmak. ⭐
