Det är många som har velat att jag uttalar mig kring händelserna som synts i media de senaste dagarna där min manliga kollega anklagats för bland annat sexuella trakasserier och det har tagit mig ett litet tag. Jag ville veta vad som hänt och prata med mina arbetskamrater på ÄH först. Det är hemska saker som kommit fram de här dagarna, men jag hoppas verkligen de leder till en förändring i branschen. När jag var ny på ÄH 2012 var det tydligt vilka som bestämde och vilka som snällt skulle sitta med på möten och ta emot. Jag har aldrig blivit utsatt för något, så därför kom de här senaste allvarliga berättelserna som en chock. Jag har jobbat med tv sen jag var 19 år och sett alla möjliga maktstrukturer. Det som de haft gemensamt är att det nästan alltid är äldre män som drar i trådarna i hierarkin. Om vi kan krossa den trista traditionen kanske vi också kan börja skapa bättre arbetsmiljöer där tjejer kan känna sig trygga och inte som lätta byten. Jargongen med skämt som går över gränsen och otrygg stämning har varit en av de som liksom accepterats som att så är det. Min strategi har varit att hålla mig till de som jag är trygg med. Julia, Micke, Hanna, Johanna, Lia, Tina, Teresa, Katharina, Michaela. Fantastiska tv-arbetare som gjort mitt arbete till en helt underbar plats att vara på. Vi har haft kul varje dag på jobbet. I vårt lilla gäng har alla fått vara sig själva, vågat visa känslor, inte varit rädda för att sticka ut, höja rösten eller säga ifrån. Vi har visat respekt mot varandra och de här fem åren med Äntligen Hemma har varit de bästa arbetsmässigt i mitt liv. Dels för att jag älskat mitt jobb, men också för att jag älskat mina kollegor. Att få känna så är viktigt för alla. Det gör att man istället för ångest vaknar med pirr i magen inför en arbetsdag. Hur hon som berättat att hon blivit ofredad i en badtunna 2008 kände inför arbetet nästa dag, och nästa och nästa, kan jag inte ens föreställa mig. Det måste varit tortyr. För har man inget stöd eller plats att lätta sitt hjärta på har man ingenting. Då fortsätter allt som vanligt och egenvärdet sjunker till botten. Det är orimligt att det ska få vara så. Därför tycker jag att TV4 handlat rätt nu, men borde utrett detta tidigare. Jag har förstått under åren att andra kollegor mått dåligt när de jobbat på ÄH. Det är tråkigt och sorgligt. Jag kan bara tala för mig själv och mina upplevelser, och jag hoppas att ni som följer mig här har sett min genuina glädje inför programmet och allt de gjort för hemmasnickarglädjen och budgetinredaren i oss alla. Angående vad som händer med Äntligen Hemma nu så vet jag faktiskt inte. Men något kommer att hända, det är jag säker på. Det är nya tider nu. Uppror gör skillnad. #metoo är ett underbart sådant. Kanske kommer strukturerna i de gamla mediahusen sakta men säkert förändras på grund av detta. Kanske är detta början på en ny tid? Jag hoppas verkligen det. För jag älskar att jobba med tv. Det har varit min största passion sen jag låtsades vara tv-shopprogramledare som femåring framför hemmavideon. Men jag vill också ha en trygg arbetsplats där alla är välkomna och ingen blir diskriminerad. Det är 2017, inte 1957.
