Hej! Tack för alla svar på mina frågor igår! Jag fick svar på allt förutom det där med varför vissa, för det är bara vissa personer och de gör det ofta, skickar min egen story tillbaka mig. Det är alltså inte folk som skriver något och ska skicka till en kompis men råkar skicka till mig (har varit med om det också såklart) utan det är som att de råkar komma åt en knapp eller tror att de likear eller något. Mysteriet med det kvarstår alltså. Mest samtal blev det kring det där med storlekarna. Jag vill också förtydliga, för det kanske inte framgick igår, att jag alltså inte irriterar mig på det ett dugg. Det gör mig verkligen inget och jag svarar ofta och gärna, men jag vill bara förstå eftersom jag inte tror att jag själv skulle fråga efter storlek om någon jag följde bar ett plagg jag gillade. Svaret som jag tror mest på är att man helt enkelt gillar att se plagg på en person som inte är modell för det är lättare att se hur det kanske skulle sitta på sin egen kropp och sen ber om storlek för att kunna plussa ihop allt och göra ett smart köp. Att det är en form av luskande kring min vikt tror jag inte alls på då jag fått denna typ av frågor alltid, men det är ju också intressant att den diskussionen kom igång även här. Jag vet att det är många som vill att jag ska prata mer om exakt vad, hur och varför jag gått ner i vikt men det kommer aldrig komma ett sånt inlägg för det är inte min grej helt enkelt. Jag kommer fortsätta visa mig själv på bild så självklart syns jag men att förklara exakt hur resan varit känns inte bekvämt för mig. En grej vill jag dock skicka med er och det är att man kan göra en helomvändning för sin hälsa, både fysiskt och psykiskt, utan att det innebär att man gör det kortsiktigt och destruktivt. Jag vill må bra så länge som möjligt! Hälsa är hela paketet och det känns så bra att äntligen vara på en plats där jag bryr mig om mig själv och mår bra varje dag. Jag har mått dåligt i så många år och unnar mig den här lyckan. Hoppas ni också kan göra det. ❤️Angående gilla-knappen så tar vi tillbaka den, bra att ni säger till! Om att bleka en rotfylld tand så fanns det olika resultat. Jag störs inte avsevärt av den men det vore ju fint med tänder i samma färg. Har jag förresten berättat om när tanden dog? Det var för fem år sedan när jag vaknade mitt i natten av den värsta smärtan jag någonsin känt. Lynn var 1 år och hade slängt sitt bakhuvud med full kraft mot min mun i sömnen i vår säng och poff var tanden död. Han sov fint vidare men jag fick åka till tandakuten. Roten var igenkalkad eftersom jag blev påkörd på Valhallavägen av en taxi när jag var 10 år och den har svävat mellan liv och död sen dess. Jag minns när jag gick till tandläkaren då och de gjorde någon form av elchocker på tänderna under hela min tonår för att se om de klarat sig eller om alla dog i kraschen. En taxi på Valhallavägen klarade de av men inte ett ettåringshuvud. Torbjörn på Hornstulls folktandvård (tydligen bäst i stan för det gick ett sus i receptionen när jag sa att jag skulle till honom) lyckades iallafall rotfylla tanden, trots igenkalkade rötter, med mikroskop och nu sitter den där i underkäken och påminner om ditt och datt i livet. Alla är vi ärrade på olika sätt. En död tand, några ihopsydda små hål på magen, ett i naveln och ett stort himla brännsår på ena skinkan har jag att bjuda på. Det sistnämnda från en locktång. Fråga inte varför jag har det på skinkan. Det var dagens inlägg om allt och ingenting, imorgon ska jag till Dalarna och tack igen för alla svar. Puss!
