God morgon från vardagsrummet igen! Extra tidigt wake up call idag. Varför siktar flugor in sig på näsborrarna? När så mycket annat finns i rummet att upptäcka. Killarna sover vidare som stockar såklart, det är bara jag som vaknar med ett frust. Fredag idag och första stora loppisdagen. Jag är orimligt pepp. Men helt bestämd på att absolut inte komma hem med saker som inte är fem plus. Vi får väl se hur det går med det. Igår fick jag två frågor på blogginlägget som båda kändes för bra och kluriga att svara på kort där, de har dessutom lite med varandra att göra, så jag lyfter ur dom här och svarar lite längre. God morgon och glad fredag förresten, tack att ni läser! <3💫 Kan du inte berätta mer om vad för saker du har slutat göra av vana!! Please blev så inspirerad att göra samma.Den här frågan är ju otroligt individuell, så det finns inga tips på saker man borde sluta göra av ovana. Varje person måste helt enkelt se rakt in i sitt eget liv för att hitta just de grejerna man själv kanske levt med ett helt liv och nu när man tänker på det undrar varför man gjort det? Jag har alltid haft en personlighet som älskar att strukturera upp och lista saker. När jag i januari bestämde mig för att dela upp det här året i temamånader var det en del av ett litet personlighetsprojekt jag ville testa mig på. Istället för att låta livet flyta runt till en oformbar deg där jag bara hänger med, ta kontroll över mitt fokus, mina mål och mina drömmar. Jag har alltid varit dålig på att sätta min egen dröm först, hellre anpassat den efter situationen. Duttat lite här och där på alla saker samtidigt. No more! Istället skulle jag ge de roliga projekten jag hade framför mig full fokus i turordning, min egen hälsa full uppmärksamhet och rensa ut sånt som inte passar mig i livet. Att ge min hälsa en hel månad av full fokus är kanske det bästa jag gjort. För det tvingade mig att känna efter i min egen kropp, inte bara vara i mitt huvud. Rent konkret har jag bestämt mig för att sluta vara en mjäkig mes, som jag upplevt att cancer och sorg gjort mig till, och börja göra grejer själv igen. Måla om när jag känner för det och måla om igen om det inte blir som jag vill, inte ta ansvar för gruppen/släkten hela tiden, våga tacka ja till frågor som suger till i magen, våga ställa frågor. Se till mitt mående lika mycket som de som är nära mig. Följa det som är roligt och strunta i det som är ett svart hål där jag lätt slinker ner. Helt enkelt för att livet är för viktigt och för roligt. Att må bra efter en livskris är ett långsamt projekt tror jag. Rent konkret har jag insett att jag inte mår särskilt bra av att vara full och bakfull. Det ger mig helt enkelt för mycket ångest, och därför dricker jag inte längre så mycket att jag blir bakis. För min egen skull. Jag har slutat med saker som är trist och börjat med det som får mig att må bra. Börjat känna inåt och stanna upp där en stund, lyssnar och respekterar mina behov. Vilket leder mig till nästa fråga:💫 Jag är nyfiken på vart gränsen går för dig när det gäller alkohol / baksmälla och hur ni gör när ni är på middagar? Jag tycker ofta du skriver om ett iskallt krispigt glas vin, jag antar att du även dricker till maten sen. Hur många glas är för mycket? Är själv småbarnsförälder och tycker att det är väldigt knepigt med alkohol öht, känner mig obekväm om jag dricker vin till maten, om min partner tar en öl. Mina föräldrar drack mycket sällan alkohol och om de gjorde det eller var på fest så var en alltid nykter utifall något skulle hända mig. Hoppas att denna undrar tas på rätt sätt, eftersom jag verkligen vill höra hur andra som inte är nykterister resonerar. Det är svårt att prata om alkoholvanor utan att trampa någon på tårna, men det är ändå viktigt att inse att detta också är otroligt individuellt. Hur mycket man tål, vad man behöver för att slappna av och hur andra gör är ju egentligen inte särskilt relevant. Igen handlar det om att man måste lyssna inåt på vad som får en att må bra och dåligt. Om man själv får ångest efter ett glas vin på en middag ska man såklart inte dricka det. Det kluriga är väl att det finns så många känslor förknippade med alkohol och man kanske anses vara en trist person om man inte håller samma takt. Men hellre en trist person än någon som alltid följer den som dricker mest/har starkast driv och samtidigt då gå emot sig själv, tycker ni inte? Jag har väldigt låg tröskel för att bli tipsy och blir jag full är det garanterat en baksmälla dagen efter. Så jag är full otroligt sällan. Jag väljer helt enkelt mina tillfällen noga för jag vet att det inte går att göra något vettigt dagen efter. Som på vår bröllopsdagsfest, då drack jag exakt så mycket som jag hade lust med, men kom knappt upp ur sängen dagen efter. Det var okej, eftersom vi hade barnvakt och jag hade bestämt mig för att gå loss dagen innan så jag var ändå i kontroll. Att dricka ett glas vin till matlagningen och ett glas vin sen till maten påverkar inte mig mer än att jag blir lite gladare, peppigare, njutigare. Jag har gärna ett gäng isbitar i mitt glas vin och dricker väldigt mycket vatten. Jag blir precis lite pirrig i kroppen, men sen slutar jag helst. Jag har insett att för mig funkar 1-2 glas vin några gånger i veckan bra för att ligga på rätt ställe. Skulle det bli mer tar jag gärna en rejäl paus sen för att liksom inte förstöra känslan av att dricka vin för mig själv. Det som är nytt för mig den här sommaren är att jag faktiskt slutar även om andra fortsätter. Jag vill helt enkelt inte. Men jag sitter gärna med mitt glas vitt som fyllts på med isbitar och som till slut kanske mest är vatten för att samtala med de andra. Jag tror jag blir ett bättre sällskap om jag följer min egen lust ändå. Angående det där med att en person ska vara nykter ifall något skulle hända så är det väldigt sällan vi sover över hos någon så att båda dricker. Då sover dessutom Lynn, på dagen med honom är vi aldrig märkbart påverkade. Det trivs jag inte med alls. Det var två långa svar på två kanske lite klurigare frågor. Fast jag känner nog ändå att det inte är särskilt svårt ändå att veta, när man känner efter inåt. Man är ju som man är och när man gör rätt för sig själv så känns det ju. Det är när man går emot sin egen magkänsla som det skaver, då vet man. Puss och ha en härlig helg nu.
