Hejhej! Här kommer de fem sista (nu måste det ju vara de sista, man kan ju för bövelen inte vara gravid längre!) magbilderna i detta som varit min första graviditet. Igår gick jag nämligen in i vecka 42. Ja, vad ska man säga. De sista veckorna har varit lika långa och påfrestande som resten av graviditeten tillsammans. Allt har hänt, jag har vänt bebis, blivit hoppfull och tappat hoppet igen. Drömt om naturlig förlossning utan dropp och värkstimulerande och sen försökt förlika mig med tanken ändå. Önskat varje kväll när jag går och lägger mig att det ska komma igång och sen inse att nope, noll saker händer med min kropp som signalerar att jag och bebisen är redo, förutom den stora magen då. Enligt min kurva så ligger jag prick på mitten av den nu. Innan vändningen låg jag på överkanten men så vips efter blev magen mindre och nu har den ju även sjunkit en bit och bebisen är fixerad i bäckenet. Enligt min barnmorska väger vår bebis 3800g nu men eftersom min igångsättning inte är förrän om en vecka så kan den ju gå upp över fyra kilos strecket i slutändan. Vi får se om det händer något av sig självt innan. Jag längtar så innerligt efter den här bebisen nu. Vill så gärna ha den på magen, utanför kroppen och se ansiktet. Pussa, gulla och känna känslorna på riktigt, våga känna dem helt liksom. För med en bebis i magen är det ju annorlunda. Även om vi har kontakt hela tiden känns den så långt borta. I en helt annan värld. Här kommer hela min graviditet i magbilder, från vecka 13 till vecka 42 där jag är nu. Milstolpar är vecka 15 när den slutade vara svullen bara och blev bebismage, vecka 30 när magen vips blev gigantisk och sen vecka 40 när den sjönk och blev lite mindre igen. Tack för allt magen, nu ses vi inte på ett tag! Translation: It's time for my last pregnancy belly update and I'm longing to meet my baby outside!
