Hej och god morgon fina ni! Jag vaknar och är så himla ledsen. Känner att jag helt tappat min röst här och att negativiteten jag fått iom att vissa verkar anta att vi ska åka till Gotland över påsk trots tydliga rekommendationer och vårdpersonalens vädjan blir liksom för mycket. Jag är redan skör just nu, som alla antar jag, men det känns verkligen så himla tråkigt då jag själv inte haft något problem med att säga att vi såklart inte kommer åka men att jag trodde att det var en självklarhet att andra förstod det och att jag inte behövde skriva ut det och plocka godhetspoäng. Vi borde väl anta att de flesta gör rimliga val i dessa tider. Men mest handlar det om att Pontus har varit orolig att vår hemförsäkring inte ska gälla om man berättar för allmänheten var man befinner sig och inte så han har bett mig att inte skriva ut det. Plus att jag inte hunnit prata med hela vår stora familj om hur vi ska göra med resan. Alltså eftersom man får boka om biljetterna gratis vill jag kolla med alla till när vi ska skjuta upp det och det kräver lite logistik. Vill ta det med familjen innan bloggläsarna. Men som sagt känner jag att jag har svårt att komma vidare och skriva någonting vettigt alls eller från hjärtat när det här ligger som en slöja över allting, arga kommentarer fortsätter flöda in, så nu får jag väl skriva ut det ändå så vi kan gå vidare. Det känns så tråkigt att internet har blivit den här platsen. Jag försöker tänka på allt annat fint som också sker här. Som när vi hjälps åt att hitta nya vänner, pratar om kärlek och känslor och hittar gemenskap. En sån plats vill jag ha, och varit stolt över att ha haft i många år. Ni är så smarta, varma, roliga och vettiga. Mina bloggläsare <3. Vi söker nog alla efter sätt att navigera i detta och oroar oss och tar ut det på olika sätt. Jag tänker att min roll är att skapa en frizon från oro här, hoppas ni vill detsamma och kan hjälpa till att fylla platsen med trygghet och inspiration. Ska vi gå vidare med något fint? Jag har fått en önskan om att ta upp efterlysningsinläggen igen. Ni vet där ni kan berätta om en grej eller plagg eller vad som helst som ni haft, tappat eller letat efter i en oändlighet men inte verkar kunna få tag på någonstans så hjälps vi åt att lokalisera det? Tidigare inlägg på detta temat hittar ni här, här, här och här. Och igen. Förlåt att jag tar åt mig och lyssnar på de som skriker, jag känner mig som en blöt fånig pöl som inte har mer ryggrad än så här plus går emot min inre röst och Pontus önskan men så får det väl vara den här gången då. Kommentera med era bilder och efterlysningar eller maila mig på elsabillgren@gmail.com så fyller vi bloggen med fina historier istället! Puss. 🌱
