I juni bokade Pontus och jag spontant en resa till Paris i oktober. Kanske kändes det som det absolut bästa sättet att kliva in i hösten, då när vi rensade i rabatter och bredde dagens femte smörgås. När dagen kom kändes det dock lite sådär om jag ska vara ärlig. Här i Sverige pratas det ju otroligt mycket om bed bugs och det var jag inte alls sugen på att dra med hem. Jag har en vän som nyss hade det och vet att det inte är en lek. Hon fick det från en vintagekofta hon köpt online och historierna från upplevelsen var allt annat än trevligt. Men så bestämde vi oss ändå för att åka. Resa och hotell var betalt, restauranger bokat och barnvakt kirrat. Vi gör en plan sa jag till Pontus och så packade vi en resväska full med kläder som går att tvätta hårt och drog. Vi kom fram till vårt hotell på fredagseftermiddagen och checkade in. Vi hade bokat rum på Hotel Grand Amour som ligger i 9:e. Här har vi bott förut och det är så trevligt. Färgskalan i Paris är som en 1960-talsfilm där alla röker cigaretter och dricker kir Royal. Älskar Paris för det. Vi gick ut i solen, det var 16 grader. Jag klädde mig extra franskt i randigt och strasschoker. Kjolen är från Stories, toppen gammal från Lindex och halsbandet från Mango i vintras. Loafers från Blankens. Eftersom det var fredageftermiddag i Paris gjorde vi det enda rätta och gick omedelbums till en trevlig bar. Au petit fer à cheval ligger mitt i Marais och är kanske stans trevligaste hål i väggen. Är alla fransmän snygga? Svar ja. Blir man lycklig av gamla franska golv? Också ja. Ni ser ju så trevligt. Jag svepte ett glas champagne och sippade sen på ett med en extrem fredagslyckokänsla i kroppen. De två första av vad som kändes som en miljard under helgen. Kapsla in den här känslan tack. Det var ett himla ståhej på gatan för baren skulle vara med i en stor tidning för att det jobbade 16 olika nationaliteter här och alla blev involverade i fotograferingen. Vi satt bredvid en skotsk man och hans två söner som var i stan för en rugbymatch. Med vin innanför västen promenerade vi österut. Färgmatchad. Mot vinbaren Délikatessen Cave som jag läst om och sparat ner för resan. Bredvid ligger en liten restaurang som stod och gjorde kvällens tortellini. Väldigt franskbohemiskt. Vi drack ett glas orange på stående fot och sen promenerade vi hela vägen tillbaka till hotellet. Det var mörkt och regnigt när vi kom ut igen. Kvällarna i Paris går alltid i en varm gyllene ton. Vi gick till Parcelles som Sandra tipsat om och där vi hade bord bokat. Urtrevligt och myllrigt. Vita dukar och mörka trämöbler, som det ska vara. Mycket kändistätt dessutom! Bakom oss satt komikern Aziz Ansari med sin fru. Vi beställde in ostron och carpaccio. Sen åt jag en urgod torsk med smörsås, kål och bovete. Sen delade vi på en coupe Colonel och creme brulée till efterrätt, och det var första dagen i Paris på ett bräde! 🇫🇷❤️
