Jag vaknade på nyårsdagen prick klockan åtta noll bakis. Har man knäckt koden med nyår tänkte jag? Göra det till en helt vanlig mysig helgdag, utan extrema förväntningar eller mängd vin. Ja, så måste det vara. Vi hade morgonråd vid frukosten och några av oss bestämde att vi skulle ta tåget till närliggande by och sen promenera över till spanska gränsen. Vid tågstationen fanns det små gömda konstverk i väggen. Detta var fint tyckte jag. Då ska vi upp för berg igen! Bäst att grunda med en liten cappuccino. Vi gick och gick upp för en backe. Titta inte ner! okej lite då. En slingrande väg upp för berget. och så var vi framme vid spanska gränsen. Kändes det annorlunda än i Frankrike? Kanske lite. Vi gick ner till den lilla staden Portbou. Den är bland annat känd för att filosofen Walter Benjamin gömde sig från nazister här. Vi promenerade runt men det mesta var stängt pga nyårsdagen och sen tog vi tåget tillbaka till Banyuls. Tillbaka till vårt mysiga hus och vårt sovrum. Jag gick ner till strandpromenaden. och hittade Lynn och Pontus med boll och bok, som jag brukar se dom. Vi läste Loranga Loranga som Lynn fått i julklapp. och på eftermiddagen när solen gassade som varmast sammanslöt vi allihop utanför huset. Maje, bästa resesällskapet! <3! Gatuhäng med kaffe och glass, barfota mot solvarma stenar. På eftermiddagen gjorde Sigge en fond av resterna från vår nyårsmiddag. Det skulle bli en pasta med räkor, musslor, tomat, vitlök och persilja. Mmmm, perfekt mat för många och det allra godaste vinet från området som jag köpte med mig två flaskor av. Nyårsdagen slutade med en kvällspromenad där Lynn gick runt med ficklampa och pekade ut olika spännande saker i mörkret. Sen somnade vi igen och dagen efter var det dags för ännu en utflykt, men mer om det en annan gång.
