Hej på er och god morgon från Banyules-sur-Mer! I måndags vaknade vi upp och såg att det ekade tomt i frukost-skafferiet så vi gick ner till gågatan för att handla. Jacka, jeans och ballerina-väder, det bästa! Vi stannade först vid boulangeriet, för lite nybakt bröd. och scoutade kaka till dagen efter, då var det nyårsafton och då behövs det kaka. En påse chouquettes fick det bli, som små moln i munnen. Till nästa affär, frukt och grönsakshandeln. Här behöver man inte stå och gissa om avokadon är mogen. Då var vi handlade och klara. Tillbaka i huset var picknick-förbeledelserna igång. Sigge gjorde goda mackor till alla som ville ha. och så klädde vi på oss lite mer hajkvänliga kläder. Jag har de här byxorna, som både är sköna och lite längre och utsvängda om man vill vara lite mer klädd men ändå sportig. Maje är du redo för utflykt? 💗 Vi gick längs med havet mot Paulilles. Här längs med kusten ligger flera små byar och mellan varje finns det en hajkvänlig stig. Perfekt för alla som gillar utsikt och att gå, som jag då. Paus i Nobelparken för lunch. och sen vidare mot Port Vendres. Kustremsan här är känd för sina goda viner. Men man ska inte blanda ihop viner som det står Banyuls på med viner från Banyuls, fick jag lära mig, då det första är det söta dessertvinet som de är kända för, om det inte är det man vill ha då. Oliver, exotisch. Böljande berg och vinrankor i vila överallt. Hajkarna är lagom utmanande och funkar lika bra för Lynn 8 år som mamma 70+. Vad gör man i de små husen vid vinodlingarna? Har sina verktyg, tar ett glas? Berg efter berg efter berg. Sen kom vi över till andra sidan. Nere i Port Vandres stannade vi för en cappuchino. Det betydde kaffe med sprutgrädde här. Sen tog vi bussen hem och det var fri lek på eftermiddagen. Mys! Jag vilar helst inte särskilt länge utan gick ner till stranden i Banyuls och satte mig på caféet som blivit vårt stammisställe och beställde in en riktig cappuccino. Mamma badade där borta och Lynn spelade fotboll. Sigge hade middagsansvar så medan han stod och lagade mat spelade vi löjliga familjen, åt chips och drack vin till musik. Jag kan inte förklara men det känns som att Annas familj är vår och vise versa, som att den är två halvor och att det är helt självklart att vara tillsammans. Korsord och kortlek på bordet. En utmärkt näst sista dag på året. 🇫🇷
