God morgon Paris! Det blev tisdag och jag vaknade i mammas franska dubbelsäng långt innan hon såklart. Mina ögon sluts kl 22 och öppnas kl 6, det är oavsett land. Så jag smög upp och ut runt 7 för att insupa staden i soluppgången. Seine låg där jag lämnade den sist, tur. Morgonjakten på havremjölk var inledd. Hittade denna, close enough. Medan solen kröp upp gjorde jag mig i ordning och åt frukost med mamma. Jag testar lite nya hudrutiner nu och tycker de funkar bra för lyster. Återkommer om det. Dagens outfit, en vårfavorit från Cos. Men det var bara att vända för att sätta på sig strumpor i skorna. Ta det lugnt nu Elsa, bränn inte ut dig i vårpepp. Funkade lika bra, plus man får behålla tårna till maj. Mamma och jag gick til Picassomuseet som är ett av mina absoluta favoritmuseum i Paris. Mamma älskar verkligen Picasso. Jag tänker ofta på att alla dessa otroliga palats som varit bostäder. Om jag fick förflytta mig i tid och rum skulle jag välja 1700-tal eller 1920-tal i Paris. Runt om i kvarteret ligger små antikaffärer med tokig mix, det måste man ju kika på. En vagga i mässing och väldigt gammal väggpanel. När vi var klara på museet gick mamma hem för att vila och jag promenerade vidare österut till 11:e där jag skulle äta lunch på Le Servan. Med Flora och Sara! Titta vilka otroliga. <3 Ett bra tak. Restaurangen drivs av två systrar, Tatiana och Katia, och deras franska bistro serverar fransk mat med en asiatisk twist. Här är tex en av våra rätter, en svamptarte, som var mkt god. Vinet också urgott. Tips, kolla in systerrestaurangen Double dragon också. Efter lunchen satt vi i solen och drack kaffe, sen bar det av mot second hand-affärerna. Jag har en spaning att alla de här små vintagebutikerna som finns lite varstans i Paris och som drivs av en person egentligen är deras egna personliga garderob. Som en Sellpyshop man kan kliva in i. Vi gick vidare till Merci som är den franska varianten av Artilleriet kan man säga. och kvällen avslutades med att mamma och jag promenerade upp till Pigalle för att äta middag på Le bon George, en superklassisk fransk restaurang. Det var lite tomt och bara turister, trist. Jag åt det största ankbröstet jag sett och sen gick vi hemåt genom en stad i liv under en rosa himmel.
