Söndagar på hösten. Finns det något mysigare? Just den dagen så här års har så mycket potential att bli veckans bästa. Det är dagen för utflykter, sällskap, prata om känslor i lugn takt, titta på naturen. I söndags var ju Pontus och jag barnfria kvar på Häringe slott. Jag är morgonpigg och tur att Pontus hellre hänger på mina hurtiga morgonupptåg än ligger och drar sig, vad gör man inte för kärleken? Så vi tog en mysig promenad runt Häringehalvön innan frukost. Jag hade skoskav, inget smink och blött nytvättat hår. Som sagt. Det var söndag och då gör man som man vill. Vi tittade på solen som smög fram och tillbaka bakom molnen och hästarna som precis fått komma ut efter natten i stallet. Det fanns en del spring i benen på dem, så otroligt frihetsfint när de röjer runt i hagen med all sin kraft, tar ett första varv och känner på kroppen. Efter en timme var vi tillbaka. Här bodde Alice och jag sist vi var här. Färgerna nu! Jag visade Pontus ankdammen. Den här var nästan för perfekt. Pontus visade mig hur man gör "gå ut med hunden" och "hela jorden runt". Det är hans bästa jojomoves. ? Sen smög vi in i värmen igen på slottet. Skulle ej tacka nej till alla Svenskt tenn-möbler de har här. Som Liljevalchssoffan i hörnet. Dreglade lite på sidentapeterna igen. och så gick vi ner till biblioteket för frukost. Så fin takmålning! Yoghurt och frukostscrollen i mobilen. Sen var det dags för revansch i biljard! Jag suger verkligen, men ser cool ut här. Vid 10-snåret (så effektiv och tidig är jag, det är helt sjukt men de som känner mig vet) var vi hemma hos mamma på Östermalm! Kramkalas och pussfest. Han hade såklart haft det jättebra, knappt märkt att vi var borta. Straffet kom några dagar senare. Gör era barn så också? Är först superglada och gosiga, men sätter sig på tvären så fort de får möjlighet sen i ett par dagar för att visa missnöje med att man var borta. Eller är det mitt dåliga mammasamvete bara som spökar? Sigge och Anna kom förbi och åt frukost. Sigge är Lynns favoritperson. Morbror. <3 Fint att Anna också blivit nära anknytningsperson. Älskar när familjen består av de man väljer att gilla. På vägen ut norpade jag med mig mammas fina jacka från 70-talet. Har ni sett något snyggare?? Kunde inte låta bli, kände att den kallade på mig. Perfekt till oktoberväder med cashmerehalsduk och mössa. Man får passa på innan det blir kallt på riktigt. Vi röjde ner till humlegården. Anna fick hänga med till statyn som skulle undersökas. En bild på oss tre! ♥️ Sen sa vi hej då till de andra, Pontus tog Lynn i vagnen och hjälpte honom att somna någonstans mörkt och tyst. Jag själv passade på att gå till NK och där söndagsunnade jag mig verkligen!! Vad tror ni ligger i påsen? Visar imorgon bitti. När Lynn sov och vi var tillbaka i lugn takt gick vi in till oktagonen och Sturehof och åt lunch. Deras helgrätt Eggs royal är så god! Efter det strosade vi hemåt med sovande Lynn i vagnen, hängde hemma i soffan, plockade, städade, mös, drack kaffe och åt sen middag. Så mysig söndag med de bästa personerna jag vet!
