För några veckor sedan fick jag vara med om en så himla underbar och livsomvälvande grej, jag skulle nämligen besöka tre olika lantbruk och få svar på era frågor om hållbarhet, jordbruk och framtiden! LRF, Lantbrukarnas riksförbund, är en politiskt obunden intresse- och företagarorganisation för företagare inom jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäringen och andra företagare som har sin bas i landsbygden. Jag skulle inte åka själv, utan Mira följde med för att dokumentera och med oss hade vi LRFs egna superstjärna och hållbarhetsexpert Jens Berggren. Han har jobbat med vattenfrågor och på UD och skulle svara på alla våra frågor som jag hade med mig i bagaget. Vi åkte med hans gasdrivna bil till Östergötland och stannade vid det här vackra huset från 1700-talet där vi skulle bli välkomnade av vår första lantbrukare Peter. Hallå, någon hemma? Det var en strålande dag, så som det ofta är på Östgötaslätten. Inga tunga Stockholms-regnmoln så långt ögat kunde se. Bara vacker landsbygd som gått i generationer och fastän det ser traditionellt ut på ytan bubblar mängder av innovativa framtidslösningar och hållbarhetsarbete här. För landsbygden har en väldigt viktig del i hur vår framtid kommer se ut om klimatet och miljön fortsätter åt det hållet det gör nu. En av de största punkterna och svaren på flera av era frågor handlade om hur lantbruket kommer behöva förändras i framtiden iom den kommande klimatkatastrofen. Svaret var nästan alltid att vi som konsumenter behöver köpa mer svenskt och producera mer här i Sverige. I framtiden kommer många länder troligtvis ha svårt att producera mat pga bevattningssvårigheter och då blir det knepigare för oss att leva på importer. Att köpa svenskt och stötta svenskt lantbruk är det bästa vi kan göra för klimatet långsiktigt. Vi kommer dessutom behöva börja odla fossilfria prylar, möbler och material också, inte bara mat. Så lantbruket har en stor och viktig del i framtiden. Här står Peter i sina rapsfält. Han är fjärde generationens bonde här i krokarna, uppvuxen på sin pappas gård som han nu tar hand om. 200 hektar, både ekologiskt och konventionellt. Att kunna odla båda och anpassa odlingarna efter jordens möjligheter pratade Peter mycket om. Det som inte håller måttet på KRAV-odlingarna av olika yttre anledningar som väder och jord får bli djurfoder. Därför tror Peter på att ha båda typer av odlingar och önskar att fler tänkte som han. Att det inte behöver vara svart/vitt, utan att det konventionella kan få det KRAV-odlade att fungera och ändå hålla arbetet igång trots år med torka eller svårare förhållanden. Jag funderar en del på vad Peter säger även i min egen verksamhet. Hur viktig tex vintagebruduthyrningen är för mig men att den inte kan vara min enda verksamhet. Andra saker jag gör får finansiera den, och på det viset fungerar hela cirkeln. En fråga ni ställde var varför att handla svenskt är så viktigt. Så här löd frågan och svaret jag fick: ☘️ Varför är det bra att välja svenskt när man handlar? För att svensk produktion är betydligt bättre än i princip all annan när det kommer till så väl klimat och miljö som djurskydd och antibiotikaresistens. Genom att välja och i flera fall tyvärr vara beredd att betala mer för det som producerats på bättre sätt skickar man också en jätteviktig signal till marknaden, politiken och inte minst till bonden: ”Ditt arbete är riktigt viktigt för mig!” Att visa bonden att hen är viktig är en aspekt jag från storstaden lätt glömmer bort. Det är enkelt att avhumanisera maten när man handlar i affärerna. Vara kritisk mot mycket, tex konventionell odling, svenskt kött eller annat som inte känns bra i magen. Men att verkligen vara på plats, prata och se hur hela arbetet går till gör iallafall mig mycket mer ödmjuk inför det komplicerade arbetet. Det små detaljerna, som att mycket regn gör fältet blir rika på ogräs, som i sin tur ger många fler arbetstimmar för lantbrukarna, det är lätt att strunta i att tänka på när det är så långt bort. Ut i rapsfältet nu, tyckte Peter att jag skulle gå. Åh nej. Det är ju just det vi inte ska göra! 😮 Det är ju hans mark och genom att visa lantbrukaren respekt höjer vi statusen på yrket. Straffet för olydig influencer är kletig östgötalera under skorna. :) Nästa stopp var hos paret Olof och Magdalena Hermelin! De odlar allt från KRAV-grönsaker till färdiga gräsmattor på rulle. Ett riktigt modernt lantbruk som visade mig än en gång att livet som bonde nog inte var så enkelspårigt som jag trodde, utan en personlig balans mellan passion och ekonomi. Magdalena visste tidigt att hon ville satsa på att odla KRAV-grönsaker och förutom passion är ett gott entreprenörskap en av de viktigaste delarna av att vara lantbrukare. Vem borde bli lantbrukare i framtiden? frågade jag. De som är drivna entreprenörer som älskar att arbeta ute fick jag till svar. Vilken är den största fördomen mot er? frågade jag sen. Att vi går upp tidigt på morgonen sa Magdalena. Härliga familjen Hermelin! Grönsakerna hamnar hos bland annat Sturehof i slutändan och gräsmattorna på en och annan golfbana. Jag bär med mig hur tydligt det är att lantbrukare inte bara står med händerna i jorden hela dagarna, utan att marknadsföring, långsiktighet, nyfikenhet och entreprenörskap är några av byggstenarna de grundar sin verksamhet på. Väldigt likt min egen och andra egenföretagare skulle jag tro. Men vi har fortfarande frågor, för det är ju så långt mellan bonde och bord. Ni undrade: ☘️ Hej, jag skulle vilja veta (utan tyckande) vad som är rimligt och hållbart framåt att äta – ska alla bli vegetarianer? Äta ekologiskt? Dra ner på importerade varor? Osv. Tack Det här är tyvärr inte en fråga som går att besvara utan tyckande eftersom det handlar både om empiriska fakta och om värderingar. Men några saker kan man säga: 1) Gör inte större ansträngningar/eftergifter än att du kan leva med dem. Ingen, varken du själv, jorden eller bonden mår bättre av att du ”jojo-dietar”, typ kör stenhårt med bara egenodlad i några veckor för att sen ge efter och äta långväga produkter. Hitta en ”lagom” nivå och håll den. Det är hållbart! 2) Ekologiskt är många gånger jättebra. Flera goda idéer som andra kan följa har kommit ur de frivilliga begränsningar som ekologiska odlare lagt på sig själva. Många bönder i Sverige är både ekologiska och ”konventionella”. De kör ekologiskt där det funkar och med extragödning och/eller växtskyddsmedel där och när det behövs. Rent empiriskt är det svårt att säga vilket som är ”bäst”. Ekologiskt verkar i allmänhet vara lite bättre för den biologiska mångfalden medan konventionellt producerar mer vilket gör att man nyttjar mark, vatten och näring bättre. Samtidigt finns det de som menar att så väl den högre produktionen som den större mångfalden beror på att de olika sätten att odla ligger i trakter som i sig har lite lägre produktion och lite högre mångfald. Du får helt enkelt själv fundera på vad som är viktigast för dig; typ mer mångfald i odlingsmarken eller mer mark som inte behöver odlas? Det viktigaste tror jag är att inte ställa dessa sätt mot varandra utan låta båda utvecklas och inspirera varandra. 3) Ja, det är i allmänhet bra att dra ner på importen. Naturvårdsverket har räknat på hur mycket klimatpåverkan, vattenuttag, avskogning, föroreningar, växtskyddsmedels- och antibiotikaanvändning o.s.v. som en svenska matkonsumtionen ger upphov till fördelat på det som importeras och det som produceras här. Genomgående skapar den svenska konsumtionen ganska stora utmaningar utomlands t.ex. sker över 80% av antibiotikaanvändningen och 97% av insektsmedlen utomlands. Detta samtidigt som det svenska jordbruket skulle må väldigt bra av den uppmuntran och de resurser som skulle förbättra möjligheterna att fortsätta utveckla hållbara metoder. Det skulle faktiskt vara en investering i vår gemensamma framtid då svenskt jordbruk ser ut att klara sig ganska väl från det värsta av klimatförändringarna och alltså kunna komma ganska lång med relativt små investeringar. Så mindre import av mat verkar ge mindre utmaningar där och större möjligheter här! Här får jag skörda sparris. och åka fyrhjuling. Två favoritgrejer numera. Vi köpte med oss Hermelins goda KRAV-odlade grönsaker och åkte vidare till dagens sista stopp. Nämligen hos familjen Sturesson på Fogdegården. På imponerande 420 hektar odlar och sköter familjen spannmål och låter kossorna beta. Här bedrivs avel på bland annat röd Angus som får beta på marker inte lämpande för odling och det som genomsyrade vårt samtal är familjens tankar kring att föra lantbruket vidare i generationer. Här vill man bygga för framtiden, utvecklas och minska transporter och göra logiken enklare. Att utnyttja markerna på rätt sätt har varit en viktig punkt. Tex betar korna på böljande naturmark som inte passar till odling. Ni hade en fråga: ☘️ Hur arbetar LRF för att få svenskt jordbruk mer hållbart? Hur kan vi hjälpa till för att hjälpa LRF och bönderna till bättre förhållanden för djuren och för bönderna, så att fler orkar och vill fortsätta? Som EU nyligen skrivit i en analys av medlemsstaternas jordbruk, är de absolut största utmaningarna för produktionen i Sverige ekonomiska. Produktionen i Sverige håller mycket högre kvalitet men blir också lite dyrare vilket är svårt att plocka ut på en marknad som ofta jagar extrapriser och kränger lockvaror. LRF vill ju inte bara få svenskt jordbruk mer hållbart utan att allt jordbruk och hela våra samhällen ska vara hållbara. Det går inte att bedriva något jordbruk hållbart i en värld som plågas av extremväder och klimatförändringar, övergödning och bristande biologisk mångfald. Berättelsen om jordbruket och hela de gröna näringarna är egentligen otroligt hoppfull. Sveriges lantbrukare förbereder inte bara nästa års vete och potatisskörd, eller sätter tallplantor som kan skördas om hundra år, utan vi tror att vi är grunden för hela det hållbara samhället. Alla vet vi att vi måste sluta förbruka fossila resurser. Vi ska självklart återbruka, återvinna och recirkulera allt vi kan, men allt nytt som ska förse våra samhällen med mat och material som låter oss alla uppfylla våra behov och önskningar det vill och tror vi kan och måste komma från de förnybara gröna näringarna. Hela vår ”affärsidé” grundar sig på växternas förmåga att använda solens ljus för att binda luftens koldioxid och markens vatten till värdefulla varor och råvaror. Så det bästa vi kan göra för att hjälpa bönder och djur i Sverige och faktiskt även i andra delar av världen är att visa både i ord och i köphandling att vi uppskattar de ansträngningar som Sveriges bönder gör för att fortsätta utveckla den redan överlägsna djurvälfärden och för att bli ett föredöme som andra lantbruk försöker följa. Här kan ni läsa mer om LRFs arbete, här kan ni läsa mer om böndernas arbete och se fler svar på era frågor om Svenskt lantbruk, framtiden, hållbarhet, miljö och allt annat som oavsett vi vill eller inte kommer bli en större del av allas våran tankekraft framöver. Att sätta sig in i varför saker är på ett visst sätt, hur mångbottnat och komplicerat det är ger en ödmjukhet och förståelse för det tuffa arbetet som Sveriges bönder har. Att se hur olika det kan vara, att entrepremnörskap och passion är viktiga hörnstenar i jobbet gav mig en ny inblick i varför många trots de tuffa marginalerna ändå satsar på att hjälpa vårt land att få bättre förutsättningar i framtiden med ett starkt och hållbart svenskt jordbruk. Kanske är det dina barnbarn som odlar bildelar eller bränsle då? 🌾 Foto: Mira Wickman
