Jag såg att Emily hade gjort ett så himla fint samlingsinlägg om hennes tid i Stockholm, och eftersom jag firar 20 år i Stockholm prick i år tänkte jag att jag lånar hennes lista och gör min egen version. Här kommer alltså från Göteborg till Stockholm, tjugo år i huvudstaden. (framför mitt gamla hus på Änggårdsgatan 27) När flyttade du hit: → 1996 flyttade vi från vårt fina radhus i Änggården invid Botaniska och Slottskogen till en våning på stora Östermalm. Varför flyttade du hit: → Pappa jobbade väldigt mycket i Stockholm, och de senaste fem åren hade han liksom varit där lika mycket som hemma i Gbg, så en dag bestämde han att det var dags. Jag minns att mamma var helt söndergråten bakom solglasögonen när vi skrev kontrakt, men efter två dagar kunde hon inte tänka sig att bo någon annanstans än på Grev turegatan. Min lillebror och jag hade inget att säga till om, det var bara att säga hej då till kompisarna och klasskamraterna och åka. Men vi hade en sommarstuga i Huddinge, så Stockholm var inte helt främmande ändå, samt att min farmor och hennes man bodde här och där hade mamma och pappa dumpat av mig och min lillebror en miljard gånger när de skulle göra storstan på olika jobb eller fester. Min storasyster Andrea, som ju är nio år äldre än mig, stannade kvar i Göteborg i ganska många år till. Hon bodde själv i en lägenhet och flyttade efter sen. Vart bodde du då: → Vi köpte en 210 kvm stor sekelskiftesvåning på Grev Turegatan för 2.4 miljoner kronor. Det var varenda krona som fanns kvar. Pappa putsade fram all originalstuckatur och sen tapetserade de med knäppa tapeter. Inte alls som de andra Östermalmsgrannarna vi hade. I dörren bredvid bodde en familj som jobbade i Frälsningsarmén och på våning 4 bodde Cecilia Torudd. Det är samma hus som Thor Modéen bodde i också. Vilket är läskigt eftersom vårt landställe ligger på samma ställe som hans landställe låg också. Så vi följde honom helt enkelt. Vad minns du av stan från ditt första år: → Jag minns mest skolan. Jag var 10 år och började fyran i Hedvig Eleonora skola. Jag pratade ganska bred Göteborgska som jag ville bli av med och kämpade hårt för att få nya kompisar. Mitt gäng bestod av Alice, Katja och Sofie. Alice och Sofie hänger jag ju fortfarande med vilket är fint. 20 år av vänskap. En av de största sakerna som hände 1996 eller 1997 var när jag och Sofie skulle gå till Swartlings ridskola och genade över Valhallavägen. En av filerna var tom så vi sprang över gatan och från ingenstans kom en taxi och körde på mig i full hastighet. Jag kvaddade hela bilen, blev medvetslös och flög tjugo meter och landade på asfalten. Jag bröt en lilltå och blev av med en tandflisa, men utöver det ingenting. Jag minns hur jag vaknar av att Sofie drar ner min tröja som åkt upp och hur massa människor samlas och lägger halsdukar på mig. Sen åker jag ambulans till St:Görans sjukhus och taxichauffören kommer dit med en Vasa knäckebrödmacka till mig. Sen minns jag att detta var året mamma blev sjuk men inte sa något till mig. Fast man vet ju när ens mamma blir sjuk, fastän hon inte tror det. (sista bilderna jag tog i vår lägenhet på Grev Turegatan innan den såldes) Hur många gånger har du flyttat runt: → Jag har bott på tre olika ställen i Göteborg. Två adresser i Majorna och sen i Ängården. Sen flyttade vi till Östermalm och när jag var 19 flyttade jag till Södermalm och här har jag bott på två olika adresser. Sen har jag bott hos Pontus lite också och i en försäkringslägenhet när min lägenhet brann en sommar, men det räknar jag inte. Så totalt har jag bott på sex olika ställen i mitt liv hittills. Vart känner du dig som mest hemma: → På Södermalm. Jag minns hur det kändes första gången jag satte nyckeln i låset när jag flyttade hit efter nio år på Östermalm och hur det liksom kändes rätt i hela min kropp. Gatorna var mindre, människorna fler, kläderna olika, stöket, restaurangerna, vimlet. Att man kunde gå hem mitt i natten och liksom känna sig trygg. Tomma stora boulevarder har alltid skrämt mig mer än människor som vill prata eller stökar. De vet jag iallafall var jag har. När jag var nyinflyttad i Stockholm blev jag inlurad av en man i en port som ville att jag skulle skriva ett brev till en person som bodde i huset. Sen märkte jag hur stämningen förändrades där inne i porten och han la handen på min kropp men jag hann springa därifrån innan något värre hände. Förutom att jag blev komplett livrädd och aldrig vågade säga det till någon. Det färgade min syn av stadsdelen. Att det var så tomt och tyst och att ingen kan rädda en om man skriker. Favoritkvarter: → Just nu älskar jag Helgalunden och kvarteren här uppe där jag bor. Assessorsgatan som är helt inklädd i röd murgröna på hösten, de knäppa arkitektkontoren som det myllrar av här och backarna upp och ner med engelska trädgårdar framför trevåningshusen från 30-talet. (Morfar Ginkos uteservering på Swedenborgsgatan) Favoritgata: → Snutten på Swedenborgsgatan från Mariatorget till Södra station är så himla mysig och fin och St Paulsgatan är alltid härlig att promenera. Fulaste plats: → Allt nybygge och kaos här bakom Södra station är ju inte så himla charmigt. Vart går du vilse: → Överallt. Inte för att jag inte kan stan efter 20 år, utan för att jag har så himla dåligt lokalsinne. Mest förvirrande är det såklart där jag är mest sällan, typ Kungsholmen. Finns det någon stadsdel som ditt hjärta vill undvika: → Nej. det finns vackra platser och härliga restauranger, butiker etc i alla stadsdelar. En plats du aldrig glömmer: → Snutten på Karlavägen mellan Nybrogatan och Artillerigatan är väldigt mycket barndomsminnen för mig. Här minns jag att jag sa till pappa att jag kommit in på Södra latin, här gick Martina och jag till skolan bara vi två varje dag i tre år och här bytte jag klädpåsar med Didi efter att vi bråkat. Här har jag också strosat fram och tillbaka efter sena utenätter i väntan på att det ska bli lagom tid att komma hem och säga att man sovit hos en kompis och inte kommit direkt från en fest eller kille. En plats som var viktig 2008: → Ett år innan jag träffade Pontus var jag megasingel och bodde i min enrummare på tredje våningen vid Systembolaget på Rosenlundsgatan. Jag hängde på Riche, blev jätterödhårig och festade konstant med mina tuffa kompisar. Jag hade låtsasglasögon och korta svarta kjolar. Jobbade på Beyond Retro med PR och på ZTV som programledare. Min viktigaste plats var hemma i min lägenhet, där jag grät över killar som inte ville bli ihop och byggde fina kompisband som var så där starka att man kände sig som samma person fast i två kroppar. En plats som var viktig 2012: 2012 fick jag mitt första bokkontrakt och var på framsidan av DN kultur. Det var också då jag fick det finaste uppdrag jag någonsin fått, att hålla i ett eget Sommar i P1. Jag sa upp mig från Beyond Retro och började bygga mitt eget företag. Pontus och jag hade varit gifta i två år och mina föräldrar skiljde sig efter 30 år äktenskap. 2012 var också året jag blev programledare på Äntligen Hemma och alla mina jobbdrömmar besannades på en sekund. Viktigaste platsen var i min nya ateljé i Konstakademin. Hemma mådde jag inte så bra, låg mest på mage på golvet framför teven och hade ångest, var bakis eller trött från jobb. Ledsen för så mycket som jag inte visste, glad för mycket också. Men jag ville bo någon annanstans, där solen kunde skina in och som var Pontus och mitt tillsammans. Rent från barndomsminnen och liksom en ny plats att starta livet på. Kanske en egen familj som man kan bestämma helt fritt över. Som man har makten över hur det ska gå med. En plats som är viktig 2016: → Det här är så enkelt. Det är mitt hem. Här mår jag så himla himla bra. Känner mig trygg, vill samla alla jag älskar, göra fint och kan vara mig själv. Jag vankar runt här med stor mage och petar i barnhörnan, peppar för framtiden och tittar ut på gården utanför och föreställer mig den i vårskrud. Varje säsong har sitt alldeles egna fina här på Hallandsgatan. Framför allt är jag på rätt plats, och bygger min egen familj. Det bästa med att bli äldre, det är att man hela tiden försöker göra sitt liv bättre. Om du skulle flytta nu, vart skulle du helst vilja bo: → Jag har en dröm om ett tvillinghus eller parhus kanske det heter i Gamla Enskede. Byggt på 20 eller 30-talet, likt det radhus där jag växte upp i Änggården. Med tre våningar, en trädgård och äppelträd. Nära stan men ändå vilt. Tillbaka till där jag växte upp, fast i en annan stad. Bästa utseserveringen om våren: → Jag älskar att sitta på Babylons uteservering och titta ut över parken med solen i ögonen och ett glas iskallt torrt rosé på bordet. Här brukar Pontus och jag ta med lördagskrysset från DN och lösa på eftermiddagen, sen sitter man kvar insvept i filtar och beställer in en sallad med kumminost. Det är vårkänslor för mig. Bästa dansen om sommaren: → Det enda stället jag går ut på om sommaren är Trädgården. Här jobbade jag när jag var 20 år som pointer i dörren så jag känner så många och känner mig hemma. Det är alltid mängder med vänner här och dagsfesterna är de allra roligaste. Bästa promenadstråket om hösten: → Årstaviken runt. Jag minns hur jag gick där i mitten på oktober och visste att jag var med barn och föreställde hur det blir om prick ett år när vi går här med barnvagn. Bästa fikastället om vintern: → Gildas rum, Vurma vid Hornstull eller Il caffé på Södermannagatan. Alltid fullt, alltid gott kaffe och god mat. Men egentligen är Stockholm ganska kasst när det kommer till fik, speciellt om man jämför med Göteborg. Favoritmatbutik: → Det jag saknar mest med att bo vid Mariatorget är Ica Aptiten. Bättre mataffär får man leta land och rike runt efter. Helt vanlig, men ändå så himla himla bra. Alltid extrapris på supergoda ostar, i ett plan så man slipper rulltrappor och glömma grejer man sen måste åka tillbaka för att hämta och massa ekologiskt. Och favoritklädbutik: → Beyond Retro Zinkensdamm, utan tvivel. Stockholms bästa vintageutbud. All time favorite-restaurang: → Jag älskar att äta på Sturehof för flott mat och Shanti för Indiskt. Har du något stammishak: → Många! Nytorget 6, Babylon, Shanti på Katarina Bangata, Pom & flora, alla Beyond Retro, Old touch och Stadsmissionen Nytorget. Om nu affärer kan vara stammishak. Hur länge tror du att du kommer bo här: → För evigt. Jag har inte bott en dag utomlands. För det finns helt enkelt inget som drar mig från den här stan. Jag älskar varje centimeter. Translation: A list about living in Stockholm for 20 years.
