För några veckor sedan fick jag en kommentar av Mia som undrade hur jag lyckats rensa. Hon beskrev att hon har bokhyllan full av arvegods och har svårt att skiljas från saker. Jag tycker att det är så intressant med hem och vad vi omger oss med, hur det får oss att kännas, så låt oss prata om det en liten stund. Så här skrev Mia:Det skulle vara kul om du berättade om hur du klarat att rensa bort saker. Jag behöver rensa mera men vissa saker kan man ju inte skiljas ifrån. Du vet när man ärvt saker. Då måste man landa och sen börja rensa. Jag har hellre några få saker som syns än en fullproppad bokhylla med arvegods.Jag tror att det finns otroligt många olika syner på detta. Först och främst, hur hamnade vi här med så mycket saker? Sen kommer frågan, varför känner vi att vi behöver rensa? Vissa människor trivs och älskar alla sina saker, håller sig på en nivå där det fortfarande går att ha städat och trivs i känslan av att vara omhuldade med ting. Saker som ger minnen, knäppa saker, färgglada grejer. Andra människor älskar det minimalistiska och har inte alls samma problem, snarare får sällan nya saker komma in och om de gör det har de en given plats direkt. I min närhet har jag alla möjliga olika typer. Ofta när vi ser hem på bild eller kommer hem till någon tycker vi om när det är "hemtrevligt" och det förknippas ofta med ganska mycket saker, textilier, böcker, ja sånt som är konsthantverk och gjort av oss människor. Mer försiktigt inredda hem kan uppfattas som stela och opersonliga. Det här tycker jag är intressant för det är en utifrånblick vi ofta använder när vi tittar på hem, vi dömer. Det svåra är ju att komma i kontakt med sin egen känsla och kunna avgöra hur man själv vill leva i sitt eget hem, inte hur andra gör.Jag är uppvuxen i en relativt ovanlig kombination av konstnärligt men ganska försiktigt inredda hem. Mina föräldrar är inte alls så intresserade av inredning, det har helt enkelt inte fått samma plats som konsten. Vi har flyttat rakt in i dödsbon och inte bytt ut hårda soffor, mina föräldrar köpte väldigt sällan saker till vårt hem och i skåpen ekade det ofta luftigt. Vi hade så många mattallrikar som vi behövde men de var alla gamla. Mamma har samma mattallrikar i hennes skåp idag. Ett hem byggt på 1940-talet fullt av konst men inte av grejer. Pappa har det likadant. Han bor ju i sin ateljé och har extremt högt i tak, men ett rum är nästan tomt förutom en matta och tavlor på väggarna. Vanligtvis känner vi att vi vill fylla rum, det finns så många vanor som vi bär med oss som kanske inte alls stämmer överens med vilka vi är.Jag har gjort en resa i hem från extremt överbelamrat till nu extremt luftigt. I mitt försvar så har vi ju precis flyttat in och det kommer inte alltid vara så här tomt men jag vill inte stressa med något. Jag njuter så av att få en chans att se de vackra golven, väggarna, känna känslan i lägenheten och följa ljuset. Inte fylla upp varje vrå för att det inte ska vara tomt. Jag visste redan innan vi flyttade att jag villa göra en förändring så tankarna om att rensa ut började redan där. Så här gjorde jag:- Eftersom vi visste redan 1 februari att vi skulle flytta efter sommaren började jag flyttpacka då. Sju månader innan flyttlasset gick. Att passa på att rensa vid flytt är ju väldigt smart eftersom allt ändå måste gås igenom. Det finns ju tjänster idag som kan packa ner åt en, men det gör ju att varenda pinal man har följer med så jag packade allting själv.- Jag tog det rum för rum. När jag rensade och gick igenom ett rum tänkte jag inte på de andra rummen. Bara de föremålen som fanns i detta rummet existerade. Det gjorde det mer överskådligt. - Jag tänkte såklart på klassikern does this spark joy, men jag tänkte också på om det var ett gammalt ting, kvalité, trendföremål eller något som jag haft med mig länge i livet. Stilrena välgjorda saker fick följa med, som vita tekoppar och Birgitta Watz-keramik. Men de liknande föremålen i lite sämre kvalité, som de spruckna blåvita kopparna i samma storlek och form som de vita och de vita djupa nyproducerade tallrikarna fick inte. Så jag gjorde en låda med saker att sälja och skänka och började rensa pö om pö.- Att inte stressa under tiden man rensar tror jag är A och O. Inte heller stressa när man packar upp. Det är ju en oerhörd lyx såklart, men eftersom vi flyttade under semestern när Lynn var på läger gick det fint att ta det varligt och själva nerpackandet gjorde vi under sju månader lite varje kväll. Söndagar var dagen då vi bar kassar till Stadsmissionen och så sålde jag massa kläder på Tradera.- När vi sen packade upp rensade vi igen. Då blev det så tydligt vad som passade i det nya hemmet och vad som var en idé om ett liv. Här i den här lägenheten trivs mjuka föremål i crème, kalkigt blå, naturmaterial, silver, mässing, marmor, tunn vit keramik, oljad ek och färgglada mönster som sticker ut i allt det mjuka. Det är två stilar som jag verkligen gillar och som är essensen av min smak: det romantiska franska och det pigga danska. Det låter så töntigt med piggt men det är verkligen vad det är, som kontrast till det dräpande slottsmjuka franska. Det behövs både det ena och det andra för att det ska bli hemtrevligt.Nu när jag tittar mig omkring här hemma ser jag varje föremål. Jag ser också var det saknas ting och vad som skulle passa där, men det får ta sin tid. Jag kommer inte addera saker bara för att jag vill att det ska bli klart, för ett hem blir också aldrig klart. Man får julklappar, ärver en skål, något går sönder, barnen blir äldre, man reser och blir inspirerad. Och det är som det ska. Men börjar man på 110% är det svårt att ha ett öppet sinne för det tycker jag, då får inte hela livet plats. Angående arvegods så tycker jag att det är viktigt att tänka på att man lever ett eget liv och att det också behöver få synas. Vilka är vi som bor i den här lägenheten, vem är jag? Något foto på en oväntad plats, ett specifikt föremål man minns från barndomen känns mer om det inte trängs med tusen andra. Hur tänker ni med rensning och alla ting i vårt hem? Känner ni er kvävda, önskar att ni kunde rensa mer eller lever ni prick så som ni vill och har tips till andra som vill hitta hemmabalansen? Puss!
