Nu var det ett tag sedan jag skrev om träning här och det har sina anledningar. För det första så har jag insett att jag tränar cykliskt. På sommaren vill kroppen bara springa långt och långsamt. Jag hade en plan att yoga framför YouTube men det tar emot att ta fram en skärm och göra det när naturen är så fin och all tid går åt till utflykter. En löptur längs med åkrarna är något annat, det är nästan bibliskt. Meditation högre än en yogasession med Adrienne på miniskärm i vårt sovrum. Jag blir så varsam med tiden på sommaren och dessutom tänker jag mycket på att träning måste kännas roligt och självklart. Jag följer med när det känns rätt men accepterar när det blir tråkigt eller enformigt och hittar då på något annat. Det är en kärlekshandling på något vis eftersom det signalerar att jag litar på mig själv att jag kommer vara en tränande person livet ut. Det är ingen belöning här och nu det handlar om, utan en livsstil. Det låter ju otroligt pretentiöst men jag tycker att det är intressant att fundera lite kring varför man gör vissa saker och träning har jag fått förklarat för mig av min läkare är det bästa jag kan göra för mig själv i långa loppet. Nu när hösten kommer är jag dock sugen på att förändra lite vanor. Jag får panik på tanken av att gå på samma pass år efter år och vill istället testa nytt och utmana mig. Det är så jag fortsätter hålla det roligt. Min pappa går hos en PT med några andra herrar och han pratar alltid om det med ett superlyckligt ansikte. Jag tror att den sociala biten är en superstor och viktig del för att träningen ska bli kul och långvarig. Man ser kanske mest fram emot att träffa de man tränar med, prata lite på vägen dit eller hem och får en liten dos socialt under det mörka halvåret. Jag skrev ett inlägg så här års förra året om min träning och när jag läser idag inser jag att jag var lite nyfrälst. Nu några år in med tre träningspass i veckan tänker jag lite annorlunda. Det behöver inte ta så stor plats i mitt liv, det måste inte vara otroligt och fantastiskt, men jag behöver det för att känna mig stark och pigg och testar gärna nytt för att hålla liv i känslan. Jag tänkte testa MA Circuit som är en cirkelträning på 45 minuter med många stationer och massa styrka. Det blir ett bra komplement till yogan som jag nog alltid kommer gå på. Men jag kan få lite panik av hur svettigt allting blir. Halka runt på en matta och knappt lyckas få tag i verktygen för de dryper av någons svett. Vilka andra pass finns det som ni gillar? Gärna på Sats eller kanske rekommenderar ni att träna själv i gymmet? Eller med en vän? Hur ser höstens träning ut för er och är det tufft eller enkelt att få in rörelse i vardagen? Är träning enbart prestation eller självkärlek, är det roligt eller något man river av? Spännande att höra hur ni tänker. Puss! 🧘🏽♀️💓✨
