En intressant sak som jag har upptäckt nu under mina provningar med framtida brudar är att det verkar finnas två tydliga trender i vad man vill ha på sig dagen man gifter sig. De som kommer till mig har ju gjort första steget och valt att bära vintage, så där har man ju en likhet såklart. Sen delas det ganska direkt. Många har en bild av hur de ska se ut när de gifter sig. Som en sval, hård, vacker 20-talsflapper, eller en somrig, spetsig 60-talspingla. Det är nästan alltid en av dessa som gäller. Den senare stilen är ju inga problem med att få till. 60-talsbrudklänningar finns det många av, i de flesta storlekar, med personliga detaljer och så passar de alla kroppstyper också. En knäkort figursydd klänning med genombrutna spetsärmar brukar det bli, och eftersom benen är bara vågar man bära en slöja till, eller liten hatt med flor. Men när det kommer till de som vill ha den dekadenta 20-talslooken är det svårare. Bilden av den champagnedrickande flappern, med tunt proderad sidenklänning, rak silhuett och kort modell finns liksom inte att hitta längre. Under alla de år jag gått i vintagebutiker har jag aldrig sett en äkta 20-talsbrudkänning i relativt gott skick. Anledningen är just det fantastiska med dem. De är sköra, handgjorda i naturliga material som precis som vi åldras, torkar och faller sönder när dagen är inne. Den äkta 20-talsbrudklänningen ser inte heller ut som vi föreställt oss. På bilden har jag parat ihop en genomskinlig klänning jag fyndade på Old touch med en 20-talschemise och strutsfjädrar i håret. Inte alls som man skulle burit det på sin riktiga dag, men ändå nära nog och i rätt siluett. Det som drar oss till modellen är troligtvis likheten till dagens moderna kläder. Nu kan man hitta genomskinliga klänningar, raka påsiga och icke skräddade i varenda butik. De trendiga märkena gör dem, de massproducerande märkena gör dem. Dock är det ingen som gör de figursydda komplicerade kroppsformande plaggen längre. Säkert är det för dyrt och tar för lång tid. Skulle man vara en riktig 20-talsbrud skulle man kanske sett ut så här, om budgeten fanns då förstås. Inte undra på att vi fängslas av det dramatiska 20-talet. Längre ifrån de hårda glansiga 90-talsklänningarna vi såg när vi växte upp går ju knappt att komma. Själv kan jag inte riktigt bestämma mig för om jag gillar 60-talets brudmode eller 20-talets bäst. Kanske behöver man inte välja? För det bästa med dagens bröllop är att vi inte bara behöver berätta vilken samhällsklass vi tillhör, utan också om vilka vi är och vad vi drömmer om i livet. Dock är mystiken över det som varit fortfarande mest lockande, kanske för att vi har allt vi kan få, köper det för pengar, och längtar efter något skört som inte kan hittas i närmaste galleria. En utmaning, en mystik, ett äventyr. De två översta bilderna är de enda vi lyckades ta i vackra trappen där det var meningen att alla klänningarna skulle fotograferas. Dröm det hade varit om det hade funkat. Fotat av Emma Svensson. Two more photos from my lookbook. The two most popular times to get influenced about today is 20's and 60's. Interesting.
