I söndags messade Pontus mamma, syster och hennes kille och frågade om vi ville följa med ut på årets första picknick och titta på de ovanliga backsipporna. Vi svarade såklart ja för är det något Pontus och jag är kända för så är det att aldrig banga en utflykt. Nikita gillar också att pinka i det fria. Är dom inte mycket lika? Frukosten åts upp. Sen gick vi ut på torget. Inte många dagar kvar till fiket öppnar. Vi tog bilen söderut mot sörmländska åkrar och fält. och titta, där var dom! Backsipporna, som är riktigt ovanliga och blommar här pga någon rullstensåshistoria. En blanding mellan klematis och stor blåsippa skulle jag säga, fast mycket kort i rocken. Vi tog med packningen. La filten i en skyddad dunge. Åt mackor som Helena förberett. och pannkakor! Kolla mysigt! På vägen hemåt stannade vi till i Kerstis vintagebod i Stallarholmen. Här hittar ni mig bland den antika vita bomullen. Hade den här varit i min storlek hade jag nog slagit till av nostalgiska skäl. Min absoluta favoritklänning som jag hade tills den bara var spillror såg ut så här. Glasspaus i Mariefred. Faluröda hus och björk som i en gammal målning. Sen tillbaka till stan. Andra sorts hus men lika fint tycker jag. Hej från fru krisknut. Vi började göra mysigt hemma för söndagsmiddag. Min bästa tid är när man lagar, kanske dricker något glas vin, dukar fram snacks och tänder ljus till musik. Ska vi laga cacio e pepe tillsammans? Världens godaste och enklaste pastarätt! Först rostar vi svartpepparkorn i pannan tills de doftar ljuvligt. Stöta fram aromer och härliga smaker i morteln. Det viktigaste med cacio e pepe är att pecorinon är rumstempererad! Annars skär den sig med vattnet och såsen blir inte krämig utan grynig. Jag hittade ingen vanlig pecorino men denna duger fint. Vi river två deciliter ungefär. Dags att sätta på vatten. Jag kokar ofta den här typen av pasta i traktörpannan. Mycket salt. I med pasta. När det är typ två minuter kvar av pastan tar jag ut två deciliter pastavatten och låter det svalna något, sen vispar jag ihop hälften med en del av den mortlade pepparn och halva högen riven ost. När den gått ihop adderar jag vatten och ost pö om pö. Vispa vispa vispa till en krämig sås. I med pastan när den är al dente och rör runt några varv. Sen toppar jag med parmesan och mer svartpeppar! Så ostigt, krämigt, pepprigt och ljuvligt gott! Verkligen en helt egen smak. Ni ser ju såsen här på sidan, visst vill man bara doppa ner skeden? Syrlig tomatsallad med rödlök och basilika till. och kvällen avslutades med att jag poddade med Sofia, som vi gör varje söndag. Imorgon kommer ett nytt Billgren Wood petit också, hoppas ni vill lyssna! Puss <3
