Dags att titta lite på brudstilar genom tiderna! Gamla bröllopsklänningar är ju lite av ett livskall för mig, de besitter så himla mycket berättelser och spännande historia. Eftersom klänningar genom det förra århundradet framför allt varit vita så har det kreativa uttrycket fått finnas i snitt, detaljer och accessoarer. De säger dessutom så himla mycket om tiden de är gjorda i. Följ med ner i historien ↓ Vi börjar med den här klänningen från 1915. Den är tidstypiskt draperad i kjolen. Nu börjar den moderna modellen för kvinnor att skapas. Inga fler obekväma S-formade plagg i tusen delar. Klänningar med enkla snitt, vackra fall och luftiga material. Man kan tänka att det bara är kläder, eller så ser man det som början på en revolution. Jag äger en brudklänning från den här tiden, det är min äldsta. 1920-talet är ju mest känt för sin flappermodell, men egentligen var inte kjolen särskilt kort, bara inte alltid golvlång längre. På 1920-talet stod slöjan fortfarande i fokus i bröllopslooken och midjan hade hasat ner på höften för en rakare siluett. Det uppsatta håret kunde helt plötsligt vara utsläppt eftersom det ofta var kort. Jag har några brudklänningar från 1920-talet, men de är mycket sköra och går tyvärr inte att bära längre. Men finns här i ateljén som smycken från 100 år tillbaka i tiden. På 1930-talet blev klänningarna långa igen. Här ser man ofta helt otroliga klänningar sydda på skrådden, enkla siluetter men lyxiga material. Före andra världskriget sydde man oftare upp exklusiva bröllopsklänningar och slösade med tyg. Ballongärmar och släp, men sällan stora dekorationer. Skulpturala siluetter och volanger på sin höjd. Brudbuketterna var så himla vackra då också. Ofta kallor och liljor, buskrosor och fjädersparris. Hade jag kunnat lägga vantarna på en sån här klänning skulle den hyras ut i ett nafs. Just klänningar från 1930-talet är väldigt populära idag eftersom de är enkla men lyxiga, precis det som vi har i modet nu, men stylingen är mycket mer avslappnad och naturlig. Inga hårda håruppsättningar, mer utsläppt och lösa lockar eller halvuppsättningar med färska blommor. Tiaror har inte kommit tillbaka än med full kraft, men snart kanske. Man ser tydligt när kriget börjar influera brudstilen. Fler hattar och knäppta knappar hela vägen upp. Mindre mjuka chiffongmaterial och mer rejält och redigt. Amerikanskt 1940-talsbrudmode är verkligen segerstinnt. Filmstjärnelook med victory rolls och puffärmar. På 1950-talet hade Diors new look blivit populärt så siluetten var för första gången vid i kjolen och smal i midjan. Gärna riktigt maffiga kjolar, spets och långa ärmar. Den klassiska mitt på vaden-längden blev också populär och giftemålen hade ett mer lekfullt uttryck. Happy times helt enkelt! Den här stilen var otroligt trendig när jag gifte mig, om ni minns, 2010. Ekonomisk boom igen. Det är så fascinerande med mode att man ser trenderna och siluetternas förändring som en böljande våg som rör sig sakta. Här på 1960-talet är 1950-talet fortfarande närvarande men istället för hjärtformad ringning blir det en båtringad, och midjan åker ner lite mer på höften. Allt för att ge ett ungdomligare intryck. Rosetter och släp. På 1960-talet blev det väldigt populärt med hårdare tyger och tydliga former. Det svala romantiska var ute och det glada pigga var inne. Helt tokiga hattar! Håret skulle vara så högt det gick. När 1960-tal går mot 1970-tal blir det bohemiska en del av det ärtiga. Flummigt och präktigt i kombination ser ut så här! Men 1960-talet kan vara sååå coolt och snyggt också. Finaste klänningen jag sett? Tänker Hanna Stefansson i detta rakt av. En drömbrud från tidigt 1970-tal. Så mycket detaljer och saker att titta på. Notera den otroliga buketten i form av brudslöja, grönt och en enorm orkidé. 1970-talet var en mix av trender och stilar. Kvinnlighet kunde se ut på flera sätt. Tex kunde en byxdress med ballongärmar och knyt i halsen vara det mest romantiska. Buketten behövde absolut inte vara äkta blommor heller. 1980-talets brudmode brukar det skojas om och det är väl för att det är sån otrolig beskrivning av sin tid. Extra allt, självförtroende, optimistisk boom och framåtrörelse. Kraftpaket i en klänning! På 1990-talet, var det likt 1940-talet, ett mer åtstramat ekonomiskt läge och som reaktion på det over the top-explosiva 1980-talet kom en våg av mer försiktiga modeuttryck. Tillbaka till kostym på bröllopen. Men än hade man ingen större tanke på material, kvalitet och äkthet. Naturlighet såg annorlunda ut än vad den gör idag. Det enda vi vet säkert är att inga killar var hetare än dessa 1990-talshunkar. Elegans och ståtligt, hälsa och understated lyx är ledord på 1990-talet.Sen kom 2000-talets festfokus, 2010-talets DIY och Pinteresttokiga bröllopsstil med pinuppor och cake pops. 2020-talet har präglats av återhållsamhet, hållbarhetsfokus, vintage, återbruk, naturnära bohemisk romantisk och nu senast det lilla intima bröllopet som resultat av bland annat pandemin.Var tror ni vi hamnar i framtiden? Det mesta går ju i cykler och kanske blir 2030-talet en reaktion på det försiktiga och lilla bröllopsmodet på 2020-talet? Kanske kliver vi tillbaka in i kyrkorna från den lilla trädgården på landet och vill vara allvarsamma? Kanske gifter vi oss i färgglada kläder, det finaste vi vet, istället för vitt? Kanske rör vi oss mot mer lekfulla stadsbröllop i små glittriga miniklänningar i paljetter där kärlekens lätthet står i fokus? Vad tror ni? Eller kommer den här periodens hållbarhetsfokus i bröllopen bara fortsätta? Var hamnar vi då? Så himla spännande tycker jag! Kram. 💍
